– För mig känns det som ett erkännande för det jobb vi gör här på Ny tid och att vår journalistik behövs, säger Janne Wass.
– Jag känner inte att jag får priset för att jag är en exceptionell journalist utan för att Ny tid är en tidskrift där jag har fått möjlighet att göra en typ av journalistik som är få journalister förunnat i Svenskfinland.
Att få det finaste, finlandssvenska journalistikpriset Topeliuspriset innebär även att Wass nu träder in i ett fint journalistiskt sällskap.
Tidigare vinnare inkluderar till exempel Yles och SVT:s mångåriga Afrikareporter Liselott Lindström, grävande journalisten Jeanette Björkqvist, Anna-Lena Laurén som blivit känd som reporter i Ryssland, Ukraina och andra forna Sovjetstater samt Åbo underrättelsers chefredaktör emeritus Torbjörn Kevin och Österbottens tidnings före detta ledarskribent Henrik Othman.
Outmanad, borgerlig press dominerar
Prismotiveringen nämner bland annat Janne Wass skarpa och förklarande samhällsanalyser och ledarskap över den vänstersinnade kulturtidskriften Ny tid, som lockar läsare över de politiska gränserna. Wass säger att en vänstertidning behövs i dagens Finland.
– Vi har i Finland en tidningspress som är genomgående borgerlig. Det är inte fråga om att det är något fel på en borgerlig press eller att en vänsterpress skulle vara bättre, förklarar Wass och fortsätter.
– Men oberoende av personlig, politisk ideologi tror jag att de flesta håller med om att vi får ett bättre samhälleligt samtal om vi har synvinklar från olika ideologiska läger.
Om pressen företräder bara en ideologisk linje så uppfattas den som neutral, trots att den borgerliga världsbilden bygger på en viss grundläggande ideologi.
Janne Wass, chefredaktör på Ny tid
Enligt Wass lever finländarna i en verklighet där den borgerliga pressen är så dominant att det uppstår vissa problem.
– Om pressen företräder bara en ideologisk linje så uppfattas den som neutral, trots att den borgerliga världsbilden bygger på en viss grundläggande ideologi.
Wass anser att det rådande marknadsekonomiska systemet misslyckas med att råda bot på problem och kriser. Men för att ifrågasätta det systemet krävs något annat än en borgerlig press, eftersom den borgerliga ideologin utgår från marknadsekonomi.
– Vi behöver diskutera alternativa sätt att organisera samhället. Men så länge vi inte har en press som kommer från en annan politisk synvinkel får vi inte igång en seriös diskussion om de alternativa sätten, säger Wass.
Ekonomin i vågskålen på Ny Tid
Trots priset finns det flera moln på Ny Tids himmel.
Regeringens anslag till kulturens paraplyorganisation Centret för konstfrämjande, i folkmun Taike, minskar i år och på tisdagen kom Taike med sin kalkyl för hur nedskärningarna fördelas. Kulturtidskrifternas totala finansiering minskar med cirka 9,4 procent.
Vilka tidskrifter som det gäller är ännu inte klart. Wass hoppas att Ny Tid inte hör till de hårdast drabbade.
– Prenumerantintäkterna är fortfarande vår största inkomst, men efter det är kulturtidskriftsstödet från staten det näst största och oerhört centralt för att vi ska kunna ge ut tolv tjocka nummer i året med professionell journalistik, analys och kritik.
– En nedskärning på tio procent ungefär skulle vara katastrofal för Ny tid. Vi skulle vara tvungna att se över om vi kan ge ut tolv nummer per år, och möjligen personalåtgärder om det försvinner så mycket.
– Det kommer ändå inte att döda Ny Tid, för enligt Claes Anderssons ord: ”Ny Tid kommer aldrig att dö”.
Prissumman för Topeliuspriset är 7500 euro. Vad ska du göra med prispengarna?
– Med tanke på vad jag sade om Ny Tids ekonomi så är ju inte heller chefredaktören så där fruktansvärt välbetald heller. Så rent prosaiskt kommer en stor del av pengarna att gå åt till att betala kreditskulder, säger Wass med ett skratt.