Samhällstjänst kan dömas för väldigt olika typer av brott. Det allra vanligaste brottet är dock rattfylleri. Ungefär hälften av dem som döms till samhällstjänst har en dom för rattfylleri, säger brottspåföljdstjänsteman Susanna Andersson i Åbo.
– Men vi ser också mycket egendomsbrott, alltså stölder och även misshandel, sådana typer av brott är väldigt vanliga, säger Andersson.
Samhällstjänst kan bli aktuellt då åklagaren yrkar på högst åtta månaders ovillkorligt fängelse. Åklagaren kan då be Brottspåföljdsmyndigheten att göra en utredning kring om det är möjligt för personen att göra samhällstjänst. Det kan handla om att se till att personen är fysiskt kapabel att jobba. Dessutom är det möjligt att döma en person till samhällstjänst vid sidan av villkorligt fängelse om straffet är högst två år.
Samhällstjänst kan inte dömas för vägran att fullgöra värnplikt, vägran att fullgöra civiltjänst och civiltjänstgöringsbrott.
Billigare för staten – och bättre för den dömde
Enligt Susanna Andersson har samhällstjänst en bättre brottsförebyggande påverkan än fängelse. Återfallsrisken inom fem år är 35 procent för de som dömts till samhällstjänst. Motsvarande siffra för de som dömts till fängelse är 50 procent.
– Domstolen vill oftast döma till samhällstjänst om det är så att personen klarar av det, eftersom det är ett mycket billigare alternativ för staten och dessutom ofta mer rehabiliterande än fängelse, säger Andersson.
Det är dock inte möjligt att utföra sin samhällstjänst var som helst. Villkoret är att det handlar om en ideell tjänstgöringsplats. Det kan vara föreningar, organisationer, församlingar och stiftelser.
– Det kan alltså inte vara en vinstdrivande verksamhet. Det kan vara allt från gårdsarbete till arbete på lager, byggarbete, arbete på serviceboende och till och med på loppmarknader, säger Andersson.
Poängen är att förlora sin fritid
Den dömde kan tillsammans med Brottspåföljdsmyndigheten och tjänstgöringsplatserna komma överens om vad personen ska utföra för arbete. Till exempel om personen har någon specialkunskap inom ett visst yrke så kan man leta efter arbete enligt det.
Det är ändå inte möjligt att utföra sitt ”vanliga” arbete som samhällstjänst. Samhällstjänsten utförs på fritiden eftersom poängen är att den dömdes fritid ska påverkas av straffet.
– Oftast bestäms arbetsplatserna utgående från var personen bor, eftersom det blir smidigare. Men det måste absolut inte vara så, för vissa kanske inte vill göra sin samhällstjänst nära hemmet, säger Andersson.
Samhällstjänsten kan inte heller utföras på bara ett par veckor för att så att säga ”få det undanstökat”. Samhällstjänsten ska motsvara det ovillkorliga fängelsestraffet i tid. En dag ovillkorligt fängelse motsvaras av en timme samhällstjänst. I genomsnitt döms en person oftast till cirka hundra timmar samhällstjänst.
– Man utför samhällstjänsten oftast en eller två dagar i veckan, cirka fyra till sex timmar per dag, säger Andersson.
Domstolen vill oftast döma till samhällstjänst om det är så att personen klarar av det, eftersom det är ett mycket billigare alternativ för staten och dessutom ofta mer rehabiliterande än fängelse.
Susanna Andersson, brottspåföljdstjänsteman
Samhällstjänsten övervakas på flera sätt
Samhällstjänsten övervakas av en kontaktperson som finns på arbetsplatsen. Kontaktpersonen ser till att den dömde kommer på plats i tid. Brottspåföljdsmyndigheten har också kontakt med kontaktpersonen och får veta hur det går.
– Till exempel om det skulle finnas misstanke om att personen är berusad på arbetsplatsen, så måste kontaktpersonen meddela oss. Vi ringer också varje morgon till alla tjänstgöringsplatser och kollar med kontaktpersonerna om personen dykt upp. Om personen inte dyker upp på morgonen måste hen ha ett läkarintyg eller på annat sätt bevisa varför hen inte dök upp, säger Andersson.
Utöver det finns också ett team på två personer som åker runt i Egentliga Finland oanmält och övervakar arbetsplatserna. Vid behov kan de göra stickprov för alkohol och droger.
Konsekvensen av att bli försenad eller inte dyka upp på arbetsplatsen är varningar till en början. Tjänstgöringen kan också sättas på paus och då utreds saken tillsammans med åklagaren om personen kan fortsätta sin samhällstjänst. Det finns en strikt nolltolerans kring att dyka upp berusad på arbetsplatsen.
– Om man har kommit berusad till arbetsplatsen finns en risk att den resterande tiden av samhällstjänsten ändras till ovillkorligt fängelse, säger Andersson.