Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken ger både ris och ros åt Petteri Orpos (Saml) regering för finanspolitiken. Bakgrunden är bekant: statsskulden ökar, medan befolkningen åldras och enligt rådet är det välmotiverat att försöka begränsa skulderna.
Tyvärr ser regeringen inte ut att lyckas. Statsskulden förväntas alltså fortsätta öka i förhållande till bnp.
”Det beror delvis på en svagare konjunktur och högre ränteutgifter, men också på finanspolitiken, inklusive beskattningen, som inte har stramats åt märkbart.”
En orsak är att skatteintäkterna minskar då trafiken elektrifieras. Färre betalar bensinskatt och övriga bilskatter kopplade till klimatet. Skatteintäkterna ser ut att minska snabbare än väntat.
Många av regeringens mål är dessutom förknippade med osäkerhet kring om de verkligen leder till de resultat som regeringen hoppas på – till exempel då det gäller sysselsättningen eller att öka den offentliga sektorns produktivitet.
Nytolkning av regeringsprogrammet kan tillåta skattehöjningar
Regeringen lovar ytterligare anpassningsåtgärder om de nuvarande visar sig vara otillräckliga. Samtidigt har regeringen förbundit sig till att inte höja skattekvoten med sina beslut.
”Att snabbt stärka statsfinanserna ytterligare genom endast nedskärningar kan vara svårt i praktiken, åtminstone utan att äventyra vissa andra mål i regeringsprogrammet”, skriver rådet i utvärderingen.
Rådet föreslår en kreativ tolkning av löftet i regeringsprogrammet: att skattekvoten ska hållas under den nivå som prognoserna visade innan regeringsprogrammet skrevs. Då kan regeringen reagera på att skatteintäkterna minskar snabbare än väntat.
Bruttonationalprodukten (bnp) beskriver den totala ekonomiska aktiviteten i ett land. Siffran beskriver summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
Skattekvot eller skattetryck beskriver alla skatteintäkter jämfört med landets bnp. En lägre skattekvot betyder inte nödvändigtvis mindre skatteintäkter, om ekonomisk tillväxt får bnp att öka snabbare än skatterna.
Bra och dåliga skatter
Men Finland har en relativt hög skattekvot. Rådet varnar att det innebär en högre risk för skatter som förvränger marknaden. Därför borde Finland fokusera på sådana skattehöjningar som påverkar ekonomin i så liten grad som möjligt.
”Det kan handla om att öka mervärdesskatten, särskilt på varor som nu har sänkt moms, högre fastighetsskatt (utöver nuvarande planer), och att minska skattelättnaderna för vinstutdelning för onoterade bolag”.
Flera vänsterpolitiker har talat om att slopa skattelättnaden för onoterade bolag, men den nuvarande regeringen har inga planer på att röra den.
Klimatpolitiken kan stå staten dyrt
Finland kan få svårt att nå EU-målen för klimatpolitiken, enligt rådet. När det gäller kolsänkan ser målet ut att vara så gott som onåbart.
”Det skapar också en risk för statsfinanserna, eftersom Finland kan tvingas köpa kolsänkor av andra EU-länder”, skriver rådet i rapporten.
Nu borde regeringen skapa incitament för att öka kolsänkan. Rådet föredrar piska framför morot. Med tanke på statsfinanserna är det alltså bäst för staten att undvika utgifter i form av subventioner.
Markägare och skogsindustrin borde alltså betala en straffavgift om de orsakar en minskning av kolsänkan, anser ekonomerna bakom utredningen.