”Medlemmar i föreningen kan vara enskilda personer oberoende av kön, som har svenska som sitt modersmål”.
Så lyder Handelsgillets nya stadgar.
Tidigare skulle medlemmarna vara män med svenska som modersmål.
Föreningen ändrade sina stadgar på ett möte den 23 januari.
”Möjlighet att hålla sig relevant i dagens värld”
Svenska Yle har frågat tre inflytelserika kvinnor om de nu tänker gå med i Handelsgillet.
– Jag har inte funderat på saken ännu. Överlag rensar jag just nu i olika medlemskap eftersom tiden inte räcker till. Jag har heller inte sökt till Börsklubben fastän det blev möjligt för några år sedan, säger Christina Dahlblom.
Dahlblom är arbetslivsprofessor vid Svenska Handelshögskolan, företagare och styrelseproffs.
Allt behöver inte vara för alla
Christina Dahlblom
Hon anser att förändringen behövdes för att Handelsgillet ska vara relevant.
– Det här gör att Handelsgillet kan hålla sig relevant i dagens värld. För att vinna människors tid och intresse handlar det om hur relevant man är.
– Är man en samhällelig aktör är det svårt att tänka sig att man är exkluderande. Allt behöver inte vara för alla och jag tycker det är okej att det finns sammanslutningar för vissa grupper. Men för Handelsgillet är det här en bra sak, säger Dahlblom.
”Känns naturligt att själv bli medlem”
Jannica Fagerholm kommer däremot att ansöka om medlemskap i Handelsgillet. Hon är vd för Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse och har flera tunga styrelseuppdrag inom näringslivet.
– Jag kan tänka mig att gå med i Handelsgillet. Det är ett viktigt svenskt sammanhang i Helsingfors. När jag var styrelseordförande vid Hanken för några år sedan förde vi diskussioner med Handelsgillet om att kvinnor ska kunna gå med. När det nu sker känns det naturligt att själv bli medlem, säger Fagerholm.
Hon ser beslutet att öppna för kvinnor som självklart.
– Det är ett välkommet beslut och det är självklart att det äntligen gick så här, även om det tog sin tid. Handelsgillet vill vara ett forum för samhället och näringslivet och då kan inte hälften uteslutas, säger hon.
Blev herrklubb 2003
För att driva igenom beslutet behövdes två möten där stadgeändringen fick stöd av en majoritet på minst 75 procent.
Handelsgillet hade under 1900-talet ett fåtal kvinnliga medlemmar. Men 2003 ändrades stadgarna så att enbart män kunde bli medlemmar.
Därför står det ännu i stadgarnas första paragraf att Handelsgillet är en förening för svensktalande män, men den här paragrafen styr inte vem som kan bli medlem. För att ändra den här paragrafen krävs att alla på mötet är eniga.
Enligt föreningens ordförande Christian Borenius har Patent- och registerstyrelsen konstaterat att det räcker att ändra paragrafen om vem som kan söka om att bli medlem.
”Tiden har gått förbi Handelsgillet”
Gunvor Kronman säger att hon inte kommer att söka om medlemskap i Handelsgillet.
Hon är vd för Hanaholmens kulturcentrum och sitter i flera styrelser, bland annat som ordförande för Konstsamfundet.
– På ett sätt har tiden gått förbi diskussionen om att gå med i Handelsgillet. Yrkesarbetande människor har kanske inte tid eller möjlighet att delta i liknande verksamhet. Men det är positivt att det finns professionella sociala sammanhang där man i fria former kan utbyta erfarenheter, säger Kronman.
Hon anger tidsbrist som orsak till att inte gå med i Handelsgillet.
Yrkesarbetande människor har kanske inte tid eller möjlighet
Gunvor Kronman
Kronman blev däremot medlem i Börsklubben, när den öppnades för kvinnor 2018.
– Det var kanske mer en principfråga än för att skapa ett nätverk, säger hon.
Har inte påverkat möjligheten att skapa nätverk
Varken Christina Dahlblom eller Gunvor Kronman tror att deras nätverk eller möjlighet att skapa kontakter har påverkats av att de inte har varit med i Handelsgillet.
– Jag träffar samma människor på olika håll ändå. Världen har också ändrat sig eftersom vi har tillgång till otroligt mycket kunskap utan att höra till ett nätverk, säger Dahlblom.
– Det tror jag inte när jag tittar i backspegeln. Men det är klart att om man är i ett tidigare skede av sin karriär och behöver bygga upp nätverk och hitta informella kanaler kan det vara nyttigt, säger Kronman.
”Tror inte på en omedelbar rusning”
Handelsgillet har nu knappt 900 medlemmar. Ordförande Christian Borenius tror inte att förändringen för med sig en rusning av nya medlemmar.
– Jag tror inte på en omedelbar rusning av nya medlemsansökningar. Men jag tror vi får en moderat ökning av antalet medlemmar. Både från män som inte har velat gå med för att kvinnor inte kan göra det och från kvinnor som är aktiva i näringslivet eller som studerar.
– Det här beslutet har mest betydelse på sikt. Jag tror att det betyder att medlemskåren blir yngre och större. Jag ser ingen dramatisk förändring på kort sikt, säger Borenius.
Vad tror du om intresset för Handelsgillet bland kvinnor i näringslivet?
– Jag tror att det finns ett intresse som manifesteras så småningom. Vår huvuduppgift är att främja näringslivet och då spelar könet ingen roll, säger Borenius.