Borgå stad har låtit undersöka marken kring Kattsundsvägen i Tolkis, särskilt området i början av vägen. Där och på några ställen i skogen söder om vägen hittades slaggfyllning med tungmetaller som kan vara skadliga för hälsan.
Tungmetaller hittades också vid många andra provpunkter i området, och staden måste göra tilläggsundersökningar för att få reda på hur mycket mark som är förorenad.
Samhällsplaneringschef Enni Flykt berättar att staden genast nästa vecka börjar planera följande markundersökningar.
– Det är meningen att planerna ska bli klara innan slutet av mars då de presenteras för invånarna. I april ska vi ut i terrängen för att bestämma var provgroparna placeras. Undersökningarna är säkert klara innan slutet av maj.
Efter det tar det ännu tid att sammanställa resultaten. Flykt tror jobbet blir klart i slutet av sommaren, vilket betyder att resultaten kan presenteras i början av hösten.
Ingen akut risk för exponering
Tills man vet mer uppmanas alla som bor längs Kattsundsvägen att följa stadens säkerhetsrekommendationer.
Hur oroliga behöver invånarna vara?
– Enligt konsultens riskbedömning så finns det ingen akut risk att utsättas för tungmetallerna om markytan är hel, vilken är en lättnad. Det är klart att det inte helt går att utesluta risken eftersom det hittats stora halter tungmetaller direkt under gräsmattan, säger Tiina Tiainen som är chef för miljöhälsovården i Borgå.
Det finns flera olika sorters tungmetaller i marken och de har olika egenskaper. En del kan samlas i kroppen, andra inte.
– Om man får symtom så är det ofta för att exponeringen varit så stor. Om man till exempel blir massivt exponerad för bly så kan man få förgiftningssymtom, det påverkar oftast nervsystemet, säger Tiainen.
Det är omöjligt att säga hur mycket invånarna vid Kattsundsvägen exponerats för tungmetaller och vilka hälsoeffekter det eventuellt kan ha. Många faktorer inverkar.
Skippa blåbären och morötterna
Det främsta sättet att få i sig tungmetaller är genom munnen, om man råkar få i sig lite jord eller äter något som vuxit i förorenad mark.
Därför rekommenderar staden att man inte äter frukt, grönsaker, svamp eller bär som odlats eller plockats i området. De kan ha sugit upp tungmetaller ur marken.
Miljöhälsovården ska ta prover från mat som odlats eller vuxit vilt på området. En del prover kan kanske tas redan nu från inlagda eller frysta livsmedel. Mer prover fås senast nästa skördeperiod.
Miljöhälsovården ska också ta vattenprover från hushållsvattnet.
– Vi har inte någon särskild misstanke om att de här ämnena skulle ha kommit in i vattenrören men vi vill undersöka det också, för att maximera säkerheten, säger Tiainen.
Ett annat sätt att maximera säkerheten är rekommendationen om att undvika att röra sig på båda sidorna om vägen, ens på sin egen gård.
– Det är för att man inte ska hämta in potentiellt förorenad jord som kan ha fastnat under fötterna eller husdjurens tassar. I princip finns det ju ett lager mylla på gården, men rekommendationen är för säkerhets skull då vi vet så lite om situationen för hela områdets del, säger Tiainen.
Borgå betalar
När väl markundersökningarna och miljöhälsovårdens undersökningar är klara måste staden fundera på nästa steg. Förorenad mark kan saneras på olika sätt, men dyrt brukar det bli.
Metallens löslighet inverkar på hur lätt den kan spridas från jord till vatten. Enligt samhällsplaneringschef Enni Flykt visar resultaten från höstens prover att metallerna som hittats har låg löslighet. Det är positivt både för miljön och för plånboken.
– Det skulle alltså vara möjligt att föra jordmassorna till någon soptipp. Det skulle inte gå om de vore i en mycket löslig form, eller så borde jordmassorna bäddas in i betong och stabiliseras där på soptippen. Då skulle priset bli ännu högre, säger Flykt.
Det är en sak invånarna inte behöver oroa sig för. Eftersom staden planerat området så tar staden också ansvar för att sanera det. Om marken på någon invånares gård måste bytas ut så behöver man inte betala det själv.
– Av invånarna krävs inget annat än tålamod, säger Flykt.
10 års väntetid
Det hittades tungmetaller i början av Kattsundsvägen redan 2013 i samband med att man grävde ner kablar, och 2014 när man tog ytterligare markprover.
Invånaren Lars-Erik Berg frågar sig varför området undersökts ordentligt först nu, när man vetat om tungmetallerna redan för tio år sedan.
Enni Flykt har svaret.
– Vi tolkade utgångsuppgifterna fel, säger hon.
Vid både staden och NTM-centralen trodde man tidigare att tungmetallerna som hittades 2013 och 2014 skulle ha kommit med fyllnadsjord när Kattsundsvägen byggdes, och att det därför var endast marken under själva vägen som var förorenad.
Att problemet var större än så upptäcktes först nu efter höstens undersökningar. De gjordes eftersom staden ska bygga ett dagvattensystem i området. Det behövs då klimatförändringen lett till ett ökat vattenflöde.