På apoteken vet man inte riktigt varför folk köper de här testerna. Institutet för hälsa och välfärd (THL) har ändå svar på frågan.
– Där kan till exempel finnas en oro om att ens barn eller någon man känner använder droger och man vill därför få klarhet i det, säger Teemu Gunnar som är chef för den rättstoxikologiska enheten på Institutet för hälsa och välfärd.
– Eller så vill man veta om ens egen droganvändning syns, till exempel i urintester, om man ska vara med om någon rättslig testning, eller ska bli testad på arbetsplatsen, tillägger han.
Apoteken säljer årligen tusentals drogtester för hemmabruk. Antalet har ökat under senare år, men det finns också stora regionala skillnader.
Bakgrunden kan vara att droganvändningen har ökat under senare år.
– Om vi tittar på det senaste decenniet, så har användningen av till exempel amfetamin, kokain, ecstasy och metamfetamin i stort sett tredubblats enligt avloppsvattenstudier, vilket har övervakats nationellt på befolkningsnivå, påpekar Gunnar.
Svenska Yle rapporterade också i höstas att särskilt kokain har lockat många nya användare.
Snabbtester för droger marknadsfördes till att börja med särskilt till föräldrar som misstänkte att deras barn använde droger.
Tillverkning av snabbtester
Nordens enda fabrik som tillverkar drogsnabbtester finns i Salo. Här jobbar drygt 10 anställda.
– Det finns i huvudsak två typer av snabbtester. Den ena typen är en sådan som tas från saliv. Med samma test kan man testa från ytor. Och sedan finns det urintester, berättar fabrikschef Jarmo Nykänen.
Hur tillförlitliga är de?
– Till 90–95 procent, vissa till och med 95–97 procent. Det beror på vilket ämne som testas.
Snabbtester är alltså i dagens läge ganska så pålitliga, men de kan i vissa fall ge fel resultat (falskt positiva och falskt negativa resultat förekommer).
Vissa av testerna är avsedda för privatpersoner, medan andra är avsedda för proffsbruk och används till exempel av barnskyddet, avvänjningskliniker och sjukhus.
Svensk sjukhuskemist skeptisk till hemtester
– Jag är kritisk till att privatpersoner själv gör drogtester med hjälp av snabbtest. När noggrannheten till exempel i vissa fall är 90 procent så innebär det att 10 procent kan få falskt positivt resultat, och det är ganska mycket, kommenterar sjukhuskemisten Tomas Villén till Svenska Yle.
Villén har jobbat 45 år med just droganalyser vid Karolinska universitetssjukhuset, för sjukvården och arbetsplatser.
Han har gjort mer pålitliga labbtester, som myndigheter och företag använder sig av för att bekräfta om någon har använt droger – inte snabbtester.
Rikssvenskt test på riksdagskansliernas toaletter
Den svenska tidningen Aftonbladet använde nyligen kokainservetter, snabbtester som ändrar färg när de kommer i kontakt med kokain. Tidningens reportrar hittade spår av kokain inne på fyra av åtta svenska riksdagspartiers toaletter.
Resultatet bekräftades i laboratorium innan tidningen publicerade sina fynd.
Det fanns nämligen enligt svenska polisen en risk för att kokainservetterna skulle ha kunnat visa fel. Bland annat bensalkoniumklorid, som kan finnas i rengöringsmedel eller kosmetika, skulle ha kunnat ge utslag.
– Det väsentliga gällande snabbtester är att eftersom de kan ge falska positiva eller negativa resultat, så gäller det att bekräfta i laboratorietester. Om vi till exempel tänker på ett giltigt resultat i rätten, så måste det vara en studie som har utförts i laboratorier och framför allt med masspektrometriska metoder i praktiken, säger Teemu Gunnar på Institutet för hälsa och välfärd.
Privatpersoner har ändå vanligen inte möjlighet att kunna bekräfta det resultat ett snabbtest ger, genom att skicka provet till ett laboratorium för analys.