Under strejkerna den här veckan kommer ungefär 300 000 finländare lägga ner arbetet i protest mot regeringens politik.
För de dagar de inte arbetar får de ingen lön.
I stället har deras fackförbund var för sig beslutat om en ersättning som betalas till dem som går i strejk.
Hur stor är strejkersättningen?
En vanlig strejkersättning är 100 euro per dag.
Så mycket betalar bland annat de offentligt anställdas fackförbund JHL, Industrifacket och närvårdarfacket Super.
Servicefacket Pam betalar 80 euro per dag.
Så mycket får de strejkande ändå inte i handen. Skatten på strejkersättningar är kännbar.
Pams medlemmar får nöja sig med 57,60 euro i handen per dag.
De vars fackförbund betalar en ersättning på 100 euro får 66,40 euro i handen per dag.
Håkan Ekström som är tillfällig ordförande för JHL påpekar att strejkstöd inte är tänkt som ett komplement till lön.
– Det finns förstås väldigt lågavlönade JHL:are som inte har värst mycket högre bruttolön än hundra euro per dag ens i normala fall. Sedan finns det sådana som tjänar mera, och de går ju ekonomiskt back.
| Summan som överskrider 16 euro | Skatt |
| 0,1–26 | 20 procent |
| 26,01–41 | 25 procent |
| 39,01–51 | 30 procent |
| 51,01–66 | 35 procent |
| 66,01–100 | 40 procent |
| 100,01–156 | 45 procent |
| 156,01– | 50 procent |
Fack intygar att kampviljan är stor
Hur stora och omfattande strejkerna blir i praktiken beror till stor del på hur fackets medlemmar upplever regeringens politik. Det är ju den som facket vill påverka med strejkerna.
Hildur Boldt som är kommunikationsexpert på Servicefacket Pam säger att regeringens politik har väckt stor oro bland förbundets medlemmar.
– Därför har vi meddelat att vi inte kan garantera arbetsfred i någon av våra branscher. Det kan hända att folk deltar även om de skulle ha arbetsskift, men i sådana fall kan Pam inte betala strejkbidrag.
Den låga ersättningen för strejkdagarna har enligt Boldt ingen inverkan.
– Det man eventuellt förlorar i arbetsinkomst är bara en bråkdel jämfört med vad man går miste om ifall förändringarna i arbetslivet och nedskärningarna i den sociala tryggheten genomförs.
Timo Nevaranta är chef för samhällsrelationer på Industrifacket.
Han säger att över 85 procent av Industrifackets medlemmar ställer sig positivt till att delta i kampåtgärder mot regeringens försämringar av arbetslivet.
– Våra medlemmar förstår mycket bra vad regeringen håller på att göra för att försämra arbetslivet och den sociala tryggheten. Den förändrar strukturerna på arbetsmarknaden så att arbetsgivarnas position stärks i förhållande till arbetstagarna både på arbetsplatserna och nationellt.
En stor del av försämringarna slår mot oss
Timo Nevaranta, Industrifacket
Han säger att inte bara Industrifacket utan alla FFC:s medlemmar till stora delar utgör det huvudsakliga mål som regeringen nu slår mot med sin storslägga.
– En stor del av försämringarna slår mot oss vare sig det handlar om att man kan få sparken utan vägande skäl, att man måste bekosta sin första sjukdag själv eller att förtroendepersonerna åsidosätts i lokala avtal.
Vilka branscher är mest utsatta?
Om Timo Nevaranta måste välja ut någon av alla försämringar som slår extra hårt mot just Industrifacket är det den gradvisa sänkningen av den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen.
– Då man efter åtta veckors arbetslöshet eller permittering förlorar tjugo procent av arbetslöshetsskyddet kan en permitterad arbetstagare inte längre lita på att hens utkomst är tryggad i en situation där arbetstagaren har lovat ta hen tillbaka på jobb efter en tid.
Det man eventuellt förlorar i arbetsinkomst är bara en bråkdel jämfört med vad man går miste om ifall förändringarna genomförs
Hildur Boldt, Pam
Permitteringar är vanliga i konjunkturkänsliga arbeten, som i sin tur är vanliga inom industrin.
– Vi är missnöjda med hela det här paketet som skrotar det finländska arbetslöshetsskyddet och skyddet av en anställning medan man har jobb, säger Nevaranta.
Strejkerna beskrivs som exceptionella
Håkan Ekström säger att också JHL:s medlemmar inser vad det kommer att innebära i fortsättningen på den finländska arbetsmarknaden och för de arbetslösa om regeringens reformer går igenom.
– För dem som har ordinarie anställningar finns det vissa saker som påverkar arbetsmarknadspositionen.
– Om man är arbetslös slår åtgärderna hårt i och med att regeringen både kommer att strama åt förutsättningarna för att över huvudtaget få rätt till inkomstrelaterad dagpenning, och skära i ersättningsnivåerna speciellt vid långa arbetslöshetsperioder.
Timo Nevaranta säger att det är exceptionellt att hundratusentals människor går i strejk.
– Förhoppningsvis kan det fungera som en väckarklocka som får regeringen att förstå att den inte kan fortsätta sin verksamhet på det här sättet.