Utställningen Tehtaan tekemää ruokaa (fabrikstillverkad mat) handlar om livsmedelsindustrins och livsmedlens historia i Finland. I likhet med många västländer har matkulturen förändrats radikalt när ett traditionellt jordbrukarsamhälle gett vika för ett modernt samhälles krav på tillgång, snabbhet och effektivitet.
– Hur vi lagar maten och varifrån vi i dag skaffar den, det är den största omvälvningen inom den finländska matkulturen på 1900-talet, säger museets amanuens Laika Nevalainen.
Lantbrukssamhällets självförsörjning har för länge sedan försvunnit och i dag är det istället livsmedelsindustrin som förser oss med högförädlade och lättlagade produkter för att möta våra dagliga behov.
Urbaniseringen och industrialiseringen har förändrat våra matvanor, men också vår syn på maten har förändrats i och med att den närproducerade maten har ersatts av livsmedelsindustrins produkter.
Visserligen underlättar butiksvarorna vår vardag, men i takt med att vi fjärmar oss allt mer från matens ursprung förlorar vi också överblicken och kanske också respekten för det som landar på vår tallrik.
Hemgårdens småskaliga produktion av kött, grönsaker, mjölk och säd har ersatts av anonyma producenter, invecklade processer och logistikkedjor där enskilda varor från många olika länder samsas, för att slutligen landa på till exempel samma fryspizza.
Tidsbrist och trender
Socker, margarin, korv, broiler och chips. De livsmedel som nu finns utställda på Hotell- och restaurangmuseet speglar den snabba samhällsutvecklingen i Finland. När tid blev en bristvara och hemmafruarnas antal stadigt sjönk på 60-talet, så behövdes det mat som gick snabbt att tillreda.
– Produkter som tydligast visar den här utvecklingen är socker, margarin och broiler, eftersom de alla är produkter som man inte kunde producera själv.
Särskilt i storstäderna tog de finska konsumenterna till sig de nya produkterna, i synnerhet om deras fördelar framhävdes i reklamen. Billigt, gott, hälsosamt och snabblagat var argument som fördes fram och om maten tidigare varit ett ganska tråkigt basbehov som måste fyllas, gjorde nu reklamen gällande att det också var tillåtet med lite njutning och lyx.
– Ett exempel på en nyare produkt är chipsen. Dem kan vi äta på vår fritid eller på fester.
Om vi förr åt mat för att bli mätta, så konsumerar vi i dag också för att visa var vi hör hemma och vilka vi är. Maten har helt enkelt fått funktioner som inte har något att göra med hunger och mättnad, säger Laika Nevalainen.
– Symbolvärdet har blivit större och större när levnadsstandarden ökar. Vi visar vem vi är, vilken vår identitet är och vilka saker vi värnar om via våra kostval – om det sedan gäller hälsofrågor eller till exempel djurens rättigheter.
Hur viktig roll har färdiglagad mat och halvfabrikat i din vardag? Diskutera gärna i kommentarerna!