– Vi talar mycket om Rysslands skadliga desinformation i Tjeckien och Slovakien, men Tjeckiens säkerhetstjänst betonar att vi ofta överdriver Rysslands påverkan.
Det säger Kristína Šefčíková, en slovakisk forskare i desinformation på den tjeckiska tankesmedjan Prague Security Studies Institute.
– Den överlägset största källan till falsk information i både Tjeckien och Slovakien är inhemska aktörer. De är oftast varken finansierade av eller koordinerade med Ryssland.
Šefčíková har inte själv forskat i desinformation i Polen eller Ungern, men hon upplever att bilden i princip är likadan där.
– Politikerna använder ofta en retorik som påminner om den vi kan höra från Ryssland, men det betyder inte att de egentligen är så radikala som de låter.
De tar inte över de ryska narrativen, men ofta är narrativen väldigt lika.
– Desinformationen används helt enkelt för egen vinning, tillägger Šefčíková.
Rent militärt är Ungern beroende av att vara en god allierad inom Nato – det här är en region som inte på länge har ansvarat för sin egen säkerhet
I Polen vann de liberala Brysselvänliga partierna parlamentsvalet i oktober och kunde knuffa det illberala Lag och rättvisa-partiet från makten.
I november gick det tvärtom i Slovakien. Europas mest auktoritära socialdemokrater fick bilda regering och valde att främst göra det tillsammans med illiberala nationalister.
– Jag ser ingen risk i att till exempel Slovakien eller Tjeckien skulle kunna eller vilja lösgöra sig från Europa, säger Tomáš Kučera, expert på civil-militära relationer på Karlsuniversitetet i Prag.
Han tillägger att det här till och med gäller Ungern, trots att Viktor Orbáns regim har en helt unik roll inom EU.
– Alla de fyra så kallade Visegradländerna – Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern – är militärt fullständigt integrerade i Natos försvarsstrukturer.
Desinformationen används helt enkelt för egen vinning
Det betyder också att de har väldigt litet politiskt spelutrymme i försvarsfrågor.
Enligt Kučera är Orbán just nu på toppen av sin geopolitiska makt.
Dels försöker han försvåra EU:s utbetalningar av stöd till Ukraina, med blandad framgång, och dels fördröjer han nu, som sista land, Sveriges Nato-medlemskap.
– Men rent militärt är Ungern beroende av att vara en god allierad inom Nato. Det här är en region som inte på länge har ansvarat för sin egen säkerhet, utan länderna har alltid varit en del av en större allians, säger Kučera.
För små länder i Centraleuropa – men säkert Finland nu också – är det svårt att vara genuint neutral
– Det här är tydligast i Tjeckiens fall, men gäller i stor grad de andra länderna också. Möjligen Polen undantaget, eftersom Polen är större och uppfattar sig som ett gränsland som måste kunna försvara sig mot Ryssland på egen hand.
När vi diskuterar försvars- och säkerhetspolitiken är det värt att titta på ländernas satsningar på försvaret sedan Rysslands fullskaliga krig i Ukraina började för två år sedan.
Ungern har ökat sin försvarsbudget kraftigt, med över 30 procent, sedan dess. Ungerns försvarsbudget är lika stor som Tjeckiens och Slovakiens tillsammans.
Ungern har traditionellt köpt vapen av Ryssland, men den vapenhandeln har upphört. Det skedde dessutom på ett dramatiskt sätt eftersom Ungern i maj 2022 bröt ett avtal om att köpa ryska luftvärnsrobotar.
– Ungern står stadigt i Nato och köper nu bland annat tyska vapen, säger Tomáš Kučera. Alla grundläggande funktioner i försvaret är förankrade i Natos strukturer.
Ett litet land i en militärallians har inte mycket spelrum
– Det finns mycket du kan göra, men det är inom din utrikespolitik. Men det finns vissa grundläggande intressen du måste inse att du måste ta till dig. För små länder i Centraleuropa, men säkert Finland nu också, är det svårt att vara genuint neutral.
Enligt Kučera är det här extra tydligt i Tjeckiens och Slovakiens fall.
– Vi har aldrig varit neutrala, vi vet av historiska skäl inte vad det innebär. Angående Ungern, där Orbán i vissa fall försöker uppnå neutralitet, så vill de i grundläggande säkerhetsfrågor vara en del av väst.
Det här är ett pragmatiskt val. Ungern vill ha EU:s stöd och Natos säkerhetsgarantier.
– Hur utrikespolitiken ser ut från dag till dag är en annan fråga, avslutar han.