Regeringen planerar att införa stora reformer i det finländska arbetslivet. Det är något som fackföreningarna har svårt att smälta, vilket redan på hösten ledde till en del demonstrationer. I februari eskalerade protesterna till en gemensam insats på bred front och en våg av strejker.
Och nya stridsåtgärder lär det bli.
Många av arbetslivets föreskrifter och normer står nu på spel, men till dem hör inte dubbelersättningen för söndagsjobb. Frågan kom upp under regeringsförhandlingarna men fördes inte in i regeringsprogrammet.
Företagarna i Finland kom på hösten ut med ett önskemål om att slopa kutymen med dubbelersättning på söndagar och helgdagar.
Yle frågade riksdagsledamöterna som påbörjade sin vårsession på tisdagen om de tycker att dubbellön för helger kan motiveras. Yle fick svar av 103 riksdagsledamöter.
Majoritet av ledamöterna som svarade stöder dubbelersättningen. Pinja Perholehto från SDP säger att avskaffandet av söndagstillägget skulle leda till nedsatta inkomster för hundratusentals människor och i synnerhet drabba branscher där lönerna är låga.
Det enda rättvisa sättet att slopa ersättningen vore att lägga till den i grundlönen
Pinja Perholehto, SDP
– Ersättning för så kallade obekväma arbetstider eller förhållanden är fortsättningsvis motiverat på grund av det, att många människors vardagliga liv fortfarande kretsar uttryckligen kring vardagarna. Det enda rättvisa sättet att slopa ersättningen vore att lägga till den i grundlönen, vilket vore en utmaning i sig.
Söndagstillägget bidrar också till att upprätthålla den etablerade veckorytmen, resonerar Kristdemokraternas Päivi Räsänen.
– Söndagen brukar vara en ledig dag bland familjer eftersom skolbarnen är lediga då. Söndagstillägg stöder en veckorytm som styr arbetsinsatserna mot veckodagarna, vilket gör det lättare att ha gemensamma lediga dagar.
Vi skulle kunna se på arbetsdagarna mer jämlikt, om till exempel arbetsveckan kunde delas upp på olika vis
Eva Biaudet, SFP
Någon form av reform övervägs av parlamentsledamöter både i regeringen och i oppositionen. Till exempel Sannfinländarnas Onni Rostila föreslår att tillägget ska sänkas till 1,5 gånger normal lön. SFP:s Eva Biaudet anser att dubbellön tillsvidare är motiverad, men hon föreslår en större totalreform.
– Vi kunde se på arbetsdagarna mer jämlikt, om till exempel arbetsveckan kunde delas upp på olika vis, till exempel mellan tre arbetsdagar och tre lediga dagar. Vi behöver modeller som stöder de anställdas välbefinnande, utan att minska på helhetsarbetstiden, säger Biaudet.
Jag tror att söndagens dubbellön är en relik som mycket väl kunde slopas
Pauli Aalto-Setälä, Samlingspartiet
Dubbellön för söndagar är för närvarande inskriven i arbetstidslagen. Det är något man skulle kunna ändra, men dubbellönen i sig bör inte överges, föreslår Atte Harjanne från De Gröna.
– Det är motiverat att få högre lön för söndagsarbete, eftersom samhället fortfarande till stor del går på en rytm som delar veckan mellan vardagar och veckoslut. En stelbent politik som förespråkar dubbellön uttryckligen för söndagar behövs inte nödvändigtvis på juridisk nivå.
Också Timo Furuholm från Vänsterförbundet framhäver veckoslutets betydelse: enligt honom lever vi inte i ett 24/7-samhälle.
Dubbellönen är en föråldrad kvarleva, säger somliga ledamöter
Dubbellönen kan utgöra ett problem för mindre företag, till exempel restauranger eller butiker, om de inte har råd att hålla butiken öppen på grund av den dubbla lönen på söndag, påpekar Pauli Aalto-Setälä från Samlingspartiet.
”Jag tror att söndagens dubbellön är en relik som mycket väl kunde slopas. Småföretag har inte råd att hålla sina restauranger eller butiker öppna på söndagar. Å andra sidan utgör tillägget en viktig del av mångas helhetsinkomster, vilket borde beaktas av arbetsgivaren i helhetslönen.”
De extra lönekostnaderna minskar utan orsak på kvantiteten och kvaliteten av tjänster
Tomi Immonen, Sannfinländarna
Enligt Sannfinländarnas Tomi Immonen är söndagen i dagens läge en dag i veckan vid sidan av alla andra dagar.
– Söndagen är en arbetsdag bland alla andra dagar. Den här utvecklingen av marknadsekonomin kan också skönjas tydligt utomlands. De överflödiga lönekostnaderna minskar utan orsak på kvantiteten och kvaliteten av tjänster och försvagar småföretagares konkurrenskraft.
Samhället har förändrats sedan dubbellönen skrevs in i lagen, säger Centerns Mika Lintilä i sitt svar.
”I servicebranschen är helgdagar nuförtiden nästan jämförbara med vardagar. Inom hälso- och sjukvårdssektorn är gränsen däremot tydligare. Semesterersättningen borde grunda sig på särskilda ömsesidiga överenskommelser.”
Tolv ledamöter svarade på enkäten utan att ta entydig ställning. Harry Harkimo motiverar sitt svar så här:
”En viss ersättning bör betalas för arbete som utförs på helgen, men dubbellönen är inte motiverad, eftersom arbete som utförs på söndag inte åstadkommer mer än andra dagar.”
Artikeln är en översättning och bearbetning av Elli Piirainens artikel ”Kansanedustajilta vahvaa tukea sunnuntain tuplapalkalle – kurkkaa oman edustajasi näkemys” som publicerats på yle.fi.