De senaste åren har krisberedskapen lyfts fram allt mer. Och befolkningens krismedvetenhet har kanske ökat också, bland annat i och med coronapandemin, kriget i Ukraina och diskussionerna om en möjlig elbrist.
Från myndighetshåll vill man också se att folk har en viss beredskap och därför firas den nationella beredskapsdagen för andra gången på onsdag, (7.2), eftersom rekommendationen är att man ska kunna klara sig på egen hand i 72 timmar.
– Det är tre dygn och det handlar om att man vill att människor ska klara sig på egen hand, att man har basförnödenheter hemma. För tre dygn är ungefär den tid som det tar för myndigheterna att organisera sin verksamhet och vid behov hjälpa till, men de vill att man ska klara sig själv på egen hand i en början, berättar Tom Lindell, expert vid Räddningsbranschens centralorganisation i Finland, Spek
Vad som är viktigast att ha hemma beror på en själv och ens behov, säger Lindell. Men vatten, livsmedel och läkemedel hör ändå till de basvaror som behövs.
– Hemförrådet betyder att man har varor man normalt använder i vardagen, men att man fyller på det så att man alltid har det där tre dygnslagret då hemma.
Folk på landsbygden mer förberedda än stadsbor
Lindell säger att krisberedskapen varierar hos folk. Många är medvetna om det, men alla har kanske inte tagit itu med att ordna så att man har allt man behöver. Enligt honom har undersökningar också visat att stadsbor vanligen är mindre förberedda än människor på landsbygden.
– På landsbygden är man van vid kanske att det nu och då inträffar ett elavbrott. Medan man i städerna mer sällan har elavbrott och människor i städerna har all service vanligtvis ganska nära. Man är van till att gå till kvartersbutiken som kan ha öppet dygnet runt ibland. Men när det plötsligt händer någonting och det inte går att gå till butiken så då först vaknar man kanske, säger Lindell.
Men om man bor inne i staden, till exempel i en liten höghuslägenhet, hur ska man göra då om man inte har så mycket förvaringsutrymme för vattendunkar och andra förnödenheter?
– Det är inte fråga om några stora saker. Så mycket skåputrymme måste man ha så att man kan lagra vissa livsmedel, som konserver och torrvaror. Och med vatten måste man utgå från sitt eget behov. Rekommendationen är att man ska ha cirka två liter per person och dygn. Men det behovet varierar förstå så att vissa klarar sig kanske med mindre.
Lindell tipsar att om man har en frys kan man frysa ner tomburkar med vatten, som kan användas sedan när det behövs. Då kan de dessutom fungera som kylklampar.
Beredskap är samarbete
Det finns en nidbild av krisberedskap, som kanske härstammar från Hollywoods katastroffilmer, av en ofta konspiratoriskt lagd så kallad ”prepper”. En som ser till att hen ska klara sig själv och har byggt en bunker i ödemarken, utan tanke på övriga samhället.
Men årets beredskapsdag syftar till att spräcka hål bilden av den ensamme ”preppern”, eftersom temat är ”Beredskap är samarbete”. Något som Lindell skriver under.
– Samarbete är viktigt ur många synvinklar, förstås samarbetet mellan myndigheter och organisationer men också samarbetet mellan människor. Man har ansvar för sin omgivning också och har man grannar som behöver hjälp så tänker man inte bara på sig själv utan man hjälper också andra.
Genom att ha ett reservförråd undviker man också att varor tar slut i butikerna vid en kris.
– Till exempel flaskvattnet tar ganska snabbt slut i butikerna, säger Lindell.
På tisdagen kl. 18 ordnas det en tvåspråkig 72-timmar-utbildning i dramasalen vid huvudbiblioteket i Vasa.
Här kan du läsa mer om hushållens beredskap.