Start

Socialarbetare inom barnskyddet kritiska till att de tvingas ta emot fler barn än vad lagen tillåter: ”Jag är mest orolig för barnen som står i kö”

På ett möte i januari fick socialarbetare inom barnskyddet i Egentliga Finland veta att de är tvungna att ta emot fler klienter än vad lagen tillåter.

Ett barn går längs med vägen, en pil finns på marken.
Illustrerande arkivbild. Socialarbetare är kritiska till Varhas beslut om att de måste ta emot fler klienter än vad lagen säger är tillåtet. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Enligt lagen skulle en socialarbetare få ha högst 30 barn på sitt ansvar, men Egentliga Finlands välfärdsområde (Varha) kringgår lagen tillfälligt. Orsaken är att välfärdsområdet vill säkerställa att alla barn inom barnskyddet har en tilldelad socialarbetare som har hand om deras ärende.

Kristiina Rainio, som är socialarbetare inom barnskyddet i Pargas, var med på mötet där personalen fick veta om det beslut som ledningen hade fattat. Enligt henne väckte det starka känslor hos personalen.

– Jag är mest orolig för barnen som står i kö, och sedan är jag orolig över att vi som gör det praktiska arbetet inte blir hörda. Nästan alla på mötet var emot beslutet. Jag vet att vissa arbetsgrupper har skrivit ett utlåtande där de säger nej till det här, säger Rainio.

En kvinna med en telefon i handen sitter i en fåtölj.
Kristiina Rainio arbetar som socialarbetare inom barnskyddet i Pargas. Bild: Kristiina Rainio/Privat

Personaldimensioneringen skärptes i början av året. Tidigare fick en socialarbetare inom barnskyddet ha högst 35 barn på sitt ansvar, nu är det högsta antalet tillåtna klienter 30. Enligt Rainio har personalen väntat på det här beslutet länge.

– Det är förutsättningen för att vi kan göra ett bra socialt arbete, att vi verkligen lär känna våra klienter och deras behov och kan göra en bedömning utgående från det, säger Rainio.

Barnen är de som blir lidande

I och med överdimensioneringen är det barnen som glöms bort, säger Rainio. Det finns långa köer inom barnskyddet i Varha, och enligt henne finns det nu en press på socialarbetare att snabbt bli klara med sina klienter så att de kan skicka dem vidare och ta emot nya klienter.

– Det är också kortsiktigt tänkt. Vi har ju långvariga klientrelationer i barnskyddet, det kan ofta vara frågan om flera år.

Dessutom har tillsynsmyndigheten Valvira och regionförvaltningsverket i slutet av 2022 skickat en påminnelse till kommuner och välfärdsområden om att det inte är tillåtet att ta inhyrd personal från utomstående rekryteringsfirmor till barnskyddet. Orsaken är att de korta anställningarna gör att socialarbetarna inte hinner bygga upp ett förtroende med klienten, det vill säga barnet.

För tillfället saknar 500 barn inom barnskyddet i Egentliga Finland en socialarbetare. Enligt Rainio borde man komma fram till en lösning gemensamt, inte så att besluten dikteras ovanifrån.

Hon är också kritisk till den struktur man byggt inom Varha, där många anställda sitter i ledande positioner. Även cheferna har nu behövt ta emot klienter, men de har ofta ingen praktisk möjlighet att hjälpa barnen.

– Det är inte bra att barnen bara på pappret är under någons ansvar om personen inte kan göra något för dem, säger Rainio.

Arbetskraftsbrist ett verkligt problem sedan tidigare

Enligt socialarbetarfacket Talentias ordförande Jenni Karsio har personaldimensioneringen gjort det synligt hur svår situationen är inom barnskyddet.

– Det har varit brist på arbetskraft redan tidigare, men den skärpta personaldimensioneringen har gjort det här synligt på ett annat sätt, säger hon.

Enligt Karsio har kommunerna tidigare, och nu välfärdsområdena, haft god tid på sig att förbereda sig på den skärpta personaldimensioneringen, men hon menar att de inte har försökt åtgärda den svåra personalsituationen tillräckligt. Karsio menar att en konkurrenskraftig lön borde vara en av de högst prioriterade åtgärderna för att locka folk till branschen.

Leende kvinna i glasögon och gul kavaj.
Arkivbild. Talentias ordförande Jenni Karsio säger att barnskyddet redan länge lidit av arbetskraftsbrist. Bild: Antti Eintola / Yle

– En annan viktig sak är arbetsvillkoren, och att det finns hälsosamma lokaler där det är tryggt att utföra sitt arbete, att det finns en ordentlig företagshälsovård, och att den närmaste chefen finns till för den anställda, säger Karsio.

Karsio bekräftar det Kristiina Rainio säger om att det bland personalen finns en uppfattning om att deras röster inte blir hörda när ledningen fattar beslut.

– Saker och ting dikteras från toppen till botten och informationsgången står stilla, säger Karsio.

Personalen borde tas med i beslutsfattandet

Enligt Karsio skulle det vara viktigt att de som faktiskt gör det praktiska arbetet skulle få vara med och påverka de beslut som tas inom organisationen. Därutöver borde ledningen enligt Karsio också fråga dem som byter arbetsplats om varför de gör det och baserat på svaren göra nödvändiga förändringar så att inte personalen hela tiden skulle bytas ut.

– Den skärpta personaldimensioneringen har ju gjorts uttryckligen för barnens skull. Att det finns långvariga och kunniga anställda är en fördel för alla barn och familjer. När det inte är så här så är situationen väldigt oroväckande och man borde göra mycket mer åt det här problemet än vad man gör i nuläget, säger Karsio.

Yle Åboland har försökt nå en ansvarsperson vid Varha för en kommentar utan resultat.