Det första som möter en i utställningssalen är en rad unika konstföremål som Kaj Franck skapat efter en resa till Japan år 1956. Vaserna och bägarna är enkla, men ytan levande och formen inte fullt så stram som många av de vardagsföremål som Kaj Franck designade på 1940- och 50-talet.
Kurator Hanna Kivelä som sammanställt den nya utställningen på Finlands Glasmuseum i Riihimäki ville helt enkelt visa upp en ny sida av den älskade designern som efter andra världskriget gjorde en dygd av knappheten och materialbristen.
– Efter kriget rådde materialbrist och många bodde i små bostäder. Därför skapade Kaj Franck i sann demokratisk anda funktionella föremål som kunde användas till både vardag och fest.
Kaj Francks ikoniska föremål finns i många finländska hem och fortfarande lyfter inredningsmagasin upp dem som tidlösa exempel på finländsk formgivning. Men vid sidan av industridesignen ägnade sig Kaj Franck också åt betydligt djärvare formexperiment, vilket den nya utställningen betonar.
Här finns stora asymmetriska glasföremål, lekfulla kaffeserviser i pastell och futuristiska vaser som i sig fungerar som uttrycksfulla glasskulpturer. Ändå bär de i sin stramhet på omisskännliga drag av Kaj Franck och Hanna Kivelä betonar att man även ur de unika konstföremålen kan avläsa hans konstfilosofi.
– Kaj Franck är en förtjusande konstnär där enkelheten och skönheten går hand i hand och där föremålen också utstrålar ett slags tolerans.
Lärare och inspiratör
Kaj Franck gjorde en betydande insats som lärare och mentor och i ett angränsande rum på Glasmuseet finns kollegan Saara Hopeas föremål utställda. Deras samarbete sträckte sig över årtionden och på utställningen kan man också se glasföremål som tillskrivs dem båda.
– Om man tittar på deras teakserviser som här finns utställda, så uppvisar de stora likheter och det är helt uppenbart att de inspirerat varandra, säger Hanna Kivelä.
Det finns många likheter mellan Kaj Franck och Saara Hopeas formspråk, men också en förkärlek för resor och hantverk verkar ha förenat dem, säger glasmuseets guide Matilda Grönberg.
– Precis som Kaj Franck reste också Saara Hopea en hel del i Asien och många av de föremål som nu finns utställda har en tydlig etnisk och hantverksmässig prägel.
Saara Hopea är skicklig på att återkoppla till en uråldrig hantverkstradition och enligt Matilda Grönberg var Saara Hopea en konstnär som oförskräckt testade olika tekniker och material.
Saara Hopea designar smycken i silver och glasföremål, men hon gör även applikationsarbeten i textil och målar stora emaljmålningar i granna färger.
Saara Hopea har kanske lite oförtjänt hamnat i skuggan av andra finländska designers och även här ser Matilda Grönberg likheter mellan henne och Kaj Franck.
– Precis som Kaj Franck, så ville hon inte heller framhäva sig själv, utan låta de enskilda föremålen tala för sig.
Många av Saara Hopeas föremål utstrålar både elegans och lekfullhet och de dragen kan man nog också avläsa i Saara Hopeas och Kaj Francks personligheter, tillägger Matilda Grönberg.
– Båda har beskrivits som väldigt eleganta och värdiga, men samtidigt hade de en lekfull sida som gjorde dem mottagliga för nya intryck och överraskande formexperiment.
Utställningarna Saara Hopea – Valintana kauneus och Kaj Franck – Muotoilijan utopia pågår på Finlands Glasmuseum i Riihimäki fram till mitten av maj.