Start

Bygg en trekantig odlingslåda – den blir ännu lite mer speciell med rödmylla och bränt virke

Vi bygger lådan av vanligt, obehandlat granvirke, eftersom det skall odlas mat i den.

En odlingslåda.
Bild: Monica Storm/Yle

Problemet med obehandlat virke är att det ofta inte håller så länge ute i naturen men det finns ett bra träskyddsknep, som gör att träet kommer att bli hur hållbart som helst, Shou sugi ban.

Att bränna trä är en nygammal metod

Shou sugi ban eller yaki sugi är en gammal japansk metod för att skydda trä mot röta. Det handlar om att bränna virket så att den förkolnade träytan får bra motståndskraft på ett miljövänligt sätt.

Yaki sugi metoden har blivit riktigt trendigt och används till fasader och tak, men också till inredning och möbler. Här i Finland har vi också använt metoden för att få t.ex. gärdsgårdar och höstörar att hålla längre. Något speciellt namn på metoden finns mig veterligen inte, utan vi kallar det helt enkelt att bränna trä.

Den brända ytan används främst till insidan av odlingslådan, där jorden och växterna möter träet. Men eftersom det brända ser så naturligt och snyggt ut får också en del av ytterväggarna och de plankor som kommer ovanpå odlingslådorna genomgå denna eld-behandling. Det blir otroligt snyggt när man borstar bort det mesta sotet med järnborste och får fram en mjuk brunbränd träyta.

En träkonstruktion.
En sida av odlingslådan är klädd med bränt och borstat trä. Bild: Strömsö/Yle

Kokt linolja eller fernissa, som det kallas, kan man stryka på den Shou sugi ban-brända ytan, den binder sotet. Speciellt plankorna ovanpå odlingslådan kan vara bra att behandla för att man skall kunna sitta i finbyxorna på odlingslådans kant och mumsa på en liten grönsak en fin sensommarkväll, utan att bli svart i baken.

En man vid en trekantig odlingslåda.
Som kontrast använder jag en traditionell, rödmyllad brädfodring till en del av utsidan. Två kulturer, Japan och Finland, möts i en odlingslåda. Bild: Strömsö/Yle

Storlek och antalet hörn kan variera - principen är densamma

Odlingslådan är uppbyggd av moduler, eller sidor, som sedan fästs i varandra. Vår odlingslåda är trekantig, men med den här konstruktionen kan man lika bra göra lådorna hur mångkantiga man vill.

En sida har en stomme, en insida och en utsida och en planka ovanpå. Sidorna skruvas ihop med varandra och för att få ihop lådan fint justeras hörnen med brädfodringen på utsidan.

Stommen består av två liggande plankor och två eller tre stående, beroende på hur lång sidan skall vara.

En ritning.
Bild: Jim Björni/Yle

Insidans brända brädor är lika långa som stommen.

Utsidans brädfodring kan sticka ut lite längre än stommen för att passa ihop med följande sida.

Plankorna som kommer ovanpå sidorna är svåra att ge längd på, de måste justeras enligt din odlingslådas mått.