Kulturen är kittet i ett samhälle och stärker den nationella identiteten. Men på vilket sätt är kulturen en del av vårt eget försvar? Det här diskuterade Finlands och Sveriges kulturministrar Sari Multala (Saml) och Parisa Liljestrand i hjärtliga tecken på vändagen på kulturcentret Hanaholmen i Esbo.
Medan Finland ständigt har påmints om sin 1 340 kilometer långa gräns till Ryssland har Sverige efter anfallskriget mot Ukraina vaknat upp till att freden plötsligt kan ta slut. Rysslands strategi har varit att förinta det ukrainska kulturarvet.
En medveten krigsstrategi är att ge sig på motståndarens kulturobjekt, bibliotek, arkiv och museer, där vår gemensamma identitet finns nedtecknad. Det finns en poäng i att förstå vad vi är försatta att försvara
Parisa Liljestrand, Sveriges kulturminister
Kulturarv ett medvetet krigsmål
Historien men också krig i andra delar av världen visar att motståndarens kulturarv är uttalade målobjekt, säger Parisa Liljestrand.
– En medveten krigsstrategi är att ge sig på motståndarens kulturobjekt, bibliotek, arkiv och museer, där vår gemensamma identitet finns nedtecknad. Det finns en poäng i att förstå vad vi är försatta att försvara, säger hon.
Finlands kulturminister Sari Multala säger att vår egen kultur handlar om vad vi verkligen står för och det vi i slutändan försvarar.
– Vi måste förstå att vår kultur, vårt språk och vårt kulturarv starkt hänger ihop med vem vi är.
Liljestrand påpekar att kriget i Ukraina visar att folk i krislägen söker sig till kulturen dels för att få känna identitet och samhörighet, dels för att få något annat att tänka på för en stund.
– Kulturen bygger ju verkligen försvarsvilja och motståndskraft genom att erbjuda bägge saker på samma gång. Det här behöver vi börja uttala och formulera på ett annat sätt.
Multala tillägger att det är viktigt att vi är redo genom att ha en levande kultur och plan för att skydda vårt kulturfält, både de fysiska byggnaderna och kulturarvet genom arkivering och digitalisering.
Läsningen måste stärkas
Det finns mycket vi kan ta lärdom av när det gäller Ukraina, inte minst när det gäller läsning. I Ukraina har läsning blivit populärare än någonsin under kriget – unga köar till bokhandlarna och de ukrainska böckerna säljer som smör. Samtidigt har läsningen minskat både i Finland och Sverige, i synnerhet bland barn och unga. Klyftorna mellan de som läser och de som inte gör det växer.
– Klyftor skapar ytterligare polarisering, vilket skadar samhället. Bildningen en nyckelfaktor i fråga om resiliens och demokrati, säger Liljestrand och fortsätter.
– Läsningen lägger grunden för människor när det gäller att kunna bli demokratiska samhällsmedborgare, både när det gäller att förstå de egna rättigheterna, men också att kunna förstå varandra, och förstå vad det är vi är satta att försvara, de gemensamma värdena.
Multala lyfter också fram läsningens betydelse när det gäller hybridpåverkan av olika slag.
– Man måste kunna läsa för att förstå vad som är sant och vad som inte är sant till exempel i medier.
Mindre kulturpengar, hur går det ihop?
I både Sverige och Finland minskar de offentliga medlen till konsten och kulturen kraftigt men av olika anledningar. I Sverige orsakar inflationen stora skador i kulturlivet i regionerna. I Finland beror problemen också på att att man beslöt att inte kompensera bortfallet från Veikkaus tipsmedel fullt ut. Hur går nedskärningarna ihop med trycket på att stärka beredskapen inom kulturen?
– Det är klart att en del av kulturen också i fortsättningen behöver ett starkt statligt stöd, både i Sverige och i Finland. Jag hoppas att vi via vår kulturpolitiska redogörelse och vår tillväxtstrategi för den kreativa branschen, samt genom internationellt samarbete kan hitta nya medel för tillväxt även om det statliga stödet inte är lika starkt som tidigare, säger Multala.
– Det är viktigt att hålla en stram ekonomisk politik, inflationen är på väg ner, det möjliggör för oss att tänka på framtiden med lite andra perspektiv, säger Liljestrand.
På tal om försvar, hur ska Sverige värja sig mot det finska kalsonghotet i Eurovisionen, som Aftonbladet nyligen rubricerade om, alltså Windows95man?
– Det återstår att se, jag ser fram emot att se kalsonghotet. Vi får se var det landar, säger Parisa Liljestrand med ett hjärtligt skratt.
Multala berättar att hon skrattade genom hela låten No Rules av Windows95man i UMK-finalen.
– Jag tror den blir en bra show som väcker mycket uppmärksamhet i Eurovisionen.