Västnyländska hundföreningen har en fin hall i Ekenäs – kissböter till dem som inte håller sig

De hundar vars matte och husse hör till Västnyländska hundföreningen har det skönt om tassarna också fast det är snö, is och kallt ute. I föreningens stora hall i Horsbäck i Ekenäs är golvet beklätt med mjukt konstgräs.

Katja Karlssons hund Thimba ställer upp på några konster för att göra Yle Västnylands reporter nöjd.

– Föreningen har nog haft hall på olika ställen tidigare, men så här fin hall har vi inte haft tidigare, säger Västnyländska hundföreningens vice ordförande Katja Karlsson och tillägger att det ordnas både träningar och tävlingar i den luftiga, uppvärmda hallen.

Det första vi gör när vi kommer in i hallen är att vi klär av oss vinterkängorna. Hallen är och ska förbli ren.

Det betyder också att hundarna ska rastas innan de kommer in. Händer det en olycka på den gröna konstgräsmattan måste hundägaren betala tio euro i kissböter eftersom mattan måste städas genast och ordentligt med specialmedel.

– Blir lukten kvar så börjar följande grupp med hundar kissa på samma ställe och sen har vi en massa kiss här inne, förklarar Katja Karlsson.

Katja Karlsson har själv två hundar, Thimba och Dembe, båda av rasen Rhodesian ridgeback. I synnerhet Thimba hade i början svårt att hålla sig, han ville markera revir, men Katja säger att man nog lär sig se på en hund när den är på gång, innan den lyfter på benet.

En kvinna med en större brun hund inne i en hall med kontgräs. Hunden har framfötterna på en pall.
”Vad då? Jag har aldrig ens försökt kissa här inne, du minns nog fel kära matte.” Bild: Tiina Grönroos / Yle

I dag är Thimba redan lite äldre och vet bättre än att kissa inne. Däremot har han inte riktigt förstått vitsen med agility. Han tycker att matte Katja Karlsson kan springa runt hinderbanan medan han står bredvid och ser på istället för tvärtom.

Få aktiva medlemmar ber om mera hjälp av hundägarna

Katja Karlsson hör till de aktiva i hundföreningen och hon ställer bland annat upp som instruktör i valpkurser och i tävlingar. Nu har föreningen kommit på ett sätt att aktivera hundägarna.

– Vi har i början av året tagit i bruk ett system med talkoskyldighet. Vi är väldigt få medlemmar som gör saker här. Är du ensam när det ordnas till exempel tävlingar så är det jättejobbigt, säger Katja Karlsson.

Systemet med talkoskyldighet och talkopoäng gäller för medlemmar som sysslar med säsongsträning, det vill säga medlemmar som tränar kontinuerligt.

För ett talkopoäng måste man jobba frivilligt i två och en halv timme. Man behöver endast samla ett enda poäng på ett halvt år, så arbetsbördan låter mer än rimlig.

– Då får man träna med sin hund en gång i veckan i sex månader, säger Katja Karlsson och tillägger att det räcker till exempel med att hjälpa till i någon tävling eller något evenemang som Västnylands hundförening arrangerar.

Närbild av en större brun hund inne i en hall med konstgräs. Nosen är riktigt fast vid kameran.
Thimba har ett bra knep för att få hundgodis; han kommer fram till andra hundägare och ser väldigt sorgsen ut. Det lär ha lyckats så bra att matte Katja Karlsson har varit tvungen att sätta stopp. Bild: Tiina Grönroos / Yle

Just tävlingar och andra evenemang är viktiga inkomstkällor för hundföreningen. Tack vare pengarna från dem går det bland annat att ordna olika kurser till ett rimligt pris och annat roligt för hundarna och deras ägare.

På våren ordnas bland annat en massagekurs för hundar.

Dessutom kostar det att hålla igång hallen i Horsbäck, där det också finns en sandplan. Västnyländska hundföreningen har också två hundparker eller rastgårdar; en i Ekenäs och en i Karis.

Hundparken i Karis kommer att stänga eftersom det har varit svårt att hitta någon frivillig som tar hand om den.

Hundförening vill få medlemmar att hjälpa till – behövs inte mer än drygt två timmar per halvår