Tredje mest i arvoden i hela Finland – Västra Nylands välfärdsområde betalar 14 000 euro per politiker

Hur ekonomiskt lockande är det att sitta som politiker och fatta beslut om vården i välfärdsområdet? Yle utredde hur mycket pengar områdena använder för mötesarvoden.

En kvinna, sjukskötare med ryggen mot kameran går längs en korridor i Raseborgs sjukhus.
Välfärdsområdena borde fixa vården, både innehållet och ekonomin. I sista hand är det de invalda politikerna som fattar besluten som kan vara svåra. Arkivbild från Rareborgs sjukhus. Bild: Tiina Grönroos / Yle

Alla vet att det är hårda tider inom vården. Pengarna vill inte räcka till, budgetarna vill inte hålla. Sparkraven består samtidigt som personalbristen präglar hela verksamheten.

Vårdreformen skulle råda bot på det här. Det blev välfärdsområdenas uppgift att fixa vården. Nu när välfärdsområdena fungerat en tid tycker många invånare också i Västnyland ändå att ingenting har blivit bättre, snarare tvärtom.

Tjänstemännen har lön, politikerna arvoden

Välfärdsområdets tjänstemän jobbar med lön medan politikerna får arvoden för möten de deltar i.

Undantaget inom välfärdsområdet är styrelseordföranden som kan jobba med lön antingen på hel- eller deltid. Heltidslönen är 5 500 euro per månad, för deltid blir månadslönen 2 900 euro.

Mia Laiho, riksdagsledamot från Samlingspartiet. En medelålders kvinna med glasögon i ljusblå blazer. En Yle-mikrofon hålls framför henne.
Mia Laiho (Saml) är invald politiker och ordförande för styrelsen i Västra Nylands välfärdsområde. Hon är också riksdagsledamot. Bild: Jorge Gonzalez / Yle
Sanna Svahn
Sanna Svahn är chef för hela Västra Nylands välfärdsområde. Hon är inte invald politiker utan tjänsteman och har lön för sitt jobb. Bild: Maria Wasström/Yle

I sista hand är det de invalda politikerna som – på förslag av tjänstemännen – fattar beslut om vården, var det ska finnas hälsostationer och barnrådgivningar, hurdan jour det ska finnas i Ekenäs nästa år, hur många skolpsykologer som anställs.

Yle har granskat hur mycket pengar välfärdsområdena i fjol använde på mötesarvoden (på finska). Allra mest betalade Birkalands välfärdsområde, cirka 19 000 euro per förtroendevald.

Västra Nylands välfärdsområde kom på tredje plats. I Västnyland betalades under 2023 ungefär 14 000 euro per fullmäktigeledamot. Då det finns 79 invalda i fullmäktige, blir den sammanlagda summan cirka 1,1 miljoner euro.

I summan tog man inte bara med fullmäktiges mötesarvoden utan också arvoden styrelsens och nämndernas möten. Hela summan delades sedan med antalet fullmäktigeledamöter.

En vanlig fullmäktigeledamot får med andra ord inte 14 000 euro utan de politiker som också sitter styrelsen eller nämnder får mer eftersom de har fler möten. Ordförandena får också större arvoden än vanliga medlemmar i de olika organen.

Arvodena utgör allt som allt en väldigt liten del av välfärdsområdets utgifter: I budgeten för 2023 räknade välfärdsområdet med utgifter på 2,1 miljarder euro. Med den summan kunde man betala alla arvodena (1,1 miljoner euro) nästan 2 000 gånger om.

355 euro per möte för en vanlig ledamot

För ett vanligt fullmäktigemöte får en vanlig ledamot 355 euro. Under 2023 höll fullmäktige i Västra Nylands välfärdsområde fem möten.

Samma mötesarvode gäller för styrelsens medlemmar men de får dessutom ett årsarvode på knappt 6 000 euro.

Medlemmar i nämnderna får 305 euro per möte.

Utöver mötesarvoden kan de invalda politikerna få ersättning för sådant som resor till mötena och för förlorad arbetstid. De kan också få högst 20 euro i timmen som ersättning för barnpassning.

Som jämförelse kan nämnas att ledamöterna i Raseborgs stadsfullmäktige får ett arvode på 95 euro per möte.

6 000 euro per politiker i demokratipeng - vad är det?

Det som kanske väckt mest förundran är inte mötesarvodena utan något som kallas demokratipeng.

Det är en summa som välfärdsområdena har bestämt att kan betalas till fullmäktigegrupperna, det vill säga de olika partiernas grupper.

Västra Nylands välfärdsområde kan som demokratipeng betala 6 000 euro per fullmäktigemedlem per år. Inget välfärdsområde betalar mer, men många betalar mindre.

Gruppengarna kan användas för ändamål som information och till att anställa någon. Stödet får inte användas till valkampanjer.

I kommunpolitiken finns inga motsvarande gruppengar.

”Politikerna leder också med sitt exempel”

Demokratin ska få kosta, men välfärdsområdenas arvoden är stora, kommenterar förvaltningsprofessorn Jari Stenvall till Yle.

– Jag tänker att också det politiska beslutsfattandet borde delta i spartalkot. Politikerna leder också med sitt exempel, säger Stenvall.

Texten korrigerades 16.2 med info om att demokratipengen inte får användas till valkampanj.