Det är typiskt för vårt land att vi inte blandar oss i andras angelägenheter och det kan få katastrofala konsekvenser i form av misshandel och försummelse, säger experter på barnskydd till STT.
Det kan leda till stor bitterhet hos unga lite senare i livet: varför hjälpte ingen fast alla såg vad som var på gång, säger specialsakkunnig Kirsi Hokkila vid Centralförbundet för barnskydd.
Hokkila säger att barn lätt delas i två läger då familjesituationen är trängd: en del av barnen blir utagerande och beter sig störande medan en del reagerar inåt och blir överansvarsfulla.
Vid Mannerheims barnskyddsförbund säger man att systemet är dåligt på att identifiera situationer där barn inte får vara barn utan tvingas bära ett för stort ansvar för familjens angelägenheter.
”Vi skulle behöva visst slag av gemensamt ansvar, förmåga och mod att upptäcka situationer då barn eller unga måste ta ett för stort ansvar i förhållande till sin ålder”, säger Tatjana Pajamäki, chef för de hjälpande tjänsterna vid Mannerheims barnskyddsförbund.
Märks inte alltid att föräldern inte orkar
Barn sköter ibland familjens butiksuppköp och står för en stor del av hushållssysslorna såsom matlagning. Barn tvingas också axla ansvaret för stämningen hemma: de blir skickliga på att dölja sina egna känslor och de gör sig möjligast okrävande.
Ibland kommer ett barn inte iväg till skolan för att det inte finns någon annan som tar hand om ett yngre syskon, eller för att barnet inte vågar lämna föräldern ensam hemma, säger Hokkila.
Orsaker till att barn tvingas axla ansvar är att en förälder insjuknat fysiskt eller psykiskt eller att det finns missbruk eller spelberoende med i bilden.
Pajamäki konstaterar att barns behov av hjälp oftare upptäcks då en vuxen i familjen drabbats av en fysisk åkomma och då den fysiska funktionsförmågan försämras.
Däremot förblir många fall av försämrad psykisk funktionsförmåga oupptäckta – det syns ju nödvändigtvis inte utåt.
Om familjen saknar socialt nätverk faller ansvaret för att upptäcka att något är på tok på utomstående aktörer, och i en del fall lämnas barnet ensamt i en belastande situation.
Pajamäki påpekar att stödsystemet i vårt samhälle är mycket individcentrerat så att vården riktas mot en person trots att insjuknandet påverkar en hel närkrets.
Barnorganisationer jobbar med att bättre identifiera barns behov och utmanande situationer.
År 2023 var tungt för många föräldrar
Experterna säger att utmaningarna för föräldrarna har ökat, vilket får konsekvenser för fler barn.
År 2023 var utgående från antalet hjälpsökande ett svårt år för föräldrar, uppger Mannerheims barnskyddsförbund. Effekterna av coronatidens isolering märks med fördröjning och det nya är de höjda levnadskostnaderna.
”En förälder kan vilja verka för sitt barns bästa men föräldern klarar inte av det för att den egna livssituationen är svår och det finns obehandlade erfarenheter i bagaget”, säger Pajamäki.
För närvarande är familjens ekonomiska situation ett stort orosmoln också för de barn och unga som kontaktar förbundets hjälpande telefon, chatten eller nätbrevstjänsten.
Unga beskriver stämningen hemma som ångestladdad, stressad eller orosfylld.
Janita Virtanen/STT
Mannerheims barnskyddsförbund erbjuder samtalsstöd också på svenska för barn och unga.
Telefonen betjänar på numret 0800 96 116 på svenska måndag-tisdag klockan 14-17 och ons-to kl. 14-20. Till nätbrevstjänsten kan man skriva när som helst.