Under ett presstillfälle på torsdag eftermiddag kommer arbetsminister Arto Satonen (Saml) att berätta om de huvudsakliga linjerna i förnyelsen av arbetsfredslagstiftningen. Enligt ett utkast som Yle har fått till påseende håller regeringen fast vid sin linje: lagstiftningen kring de politiska strejkerna kommer att skärpas.
Regeringen vill sätta en tidsgräns på 24 timmar för politiska strejker. För tillfället finns ingen tidsgräns. Hittills har politiska strejker sällan varat längre än ett dygn, med undantag för vårens strejker.
Regeringen har hård press på sig att få lagförslaget i mål för nästa våg av politiska strejker hotar redan efter sportlovsveckorna.
Samtidigt kommer lagstiftningen kring andra politiska stridsåtgärder att skärpas, till exempel gällande övertidsförbud. Övertidsförbud skulle få gälla i högst två veckor. Därtill vill regeringen förbjuda oskäligt stora sympatistrejker, med andra ord sådana som orsakar företag orimlig skada.
Regeringen har hård press på sig att få lagförslaget i mål för nästa våg av politiska strejker hotar redan efter sportlovsveckorna. En av orsakerna till strejkerna är uttryckligen regeringens planerade begränsningar i strejkrätten.
Arbetsminister Satonen har en knepig sits. Han har hamnat i en korseld där han bland annat felaktigt har kommenterat att de politiska strejkerna i Sverige är begränsade till två till tre timmar. I Sverige har man inte begränsat de politiska strejkerna inom den privata sektorn, varken genom lagstiftning eller genom avtal mellan arbetsgivar- och löntagarorganisationer.
I sitt uttalande hänvisade Satonen till rättspraxis, berättade Helsingin Sanomat. Debatten hajpades upp när SDP, De Gröna och Vänsterförbundet lämnade in en interpellation om ”arbetsmarknadskaoset” förra veckan. På onsdagen fick regeringen trots allt riksdagens förtroende med rösterna 89–73.
Arbetstagare kan få 200 euro i böter för olaglig strejk
Enligt utkastet som Yle sett vill regeringen begränsa vad de anser vara oskäligt stora stridsåtgärder, till exempel sympatistrejker. I fortsättningen skulle en sympatistrejk behöva tillkännages sju dagar i förväg.
Man vill också höja böterna för strejker som konstaterats vara olagliga. För tillfället är böterna cirka 30 000 euro. I fortsättningen skulle de kunna uppgå till 150 000 euro. En minimibötessumma på 10 000 euro skulle också skrivas in i lagen.
För deltagande i en olaglig politisk strejk skulle böteslappen ligga på 200 euro.
För små fackförbund kunde också minimisumman bli en stötesten. I regeringens utkast nämns att boten kan utebli av speciellt vägande skäl. Ett skäl kan till exempel vara att boten äventyrar förbundets verksamhet.
En annan skrivning i lagen skulle också utsätta arbetstagarna för böter. För deltagande i en olaglig politisk strejk skulle böteslappen ligga på 200 euro. Det här förutsätter att Arbetsdomstolen förklarar strejken olaglig och att arbetstagaren därefter fortsätter att strejka.
Många oklara frågor
En svårare fråga är hur man i framtiden ska gå till väga med lagliga, under ett dygn långa politiska strejker som upprepas. Det här vill regeringen försöka avstyra.
Enligt regeringens utkast till lagförslag ska ”politiska strejker inte få upprepas under en kort tidsperiod för att uppnå samma resultat”. Samtidigt måste man kunna säkerställa möjligheten att påverka den politiska beslutsprocessen, också när ett lagförslag framskrider.
I början av mars kommer också en gradering av det inkomstrelaterade arbetslöshetsunderstödet att komma upp i riksdagen, vid sidan av arbetsfredslagstiftningen. Enligt regeringens förslag skulle stödet minska med 20 procent efter de åtta första arbetslöshetsveckorna, och med 25 procent efter den 34:e veckan.
Med en bruttoinkomst på 3 000 euro skulle det betyda att arbetslöshetsunderstödet sjunker med 348 euro efter två månader. En lön på 4 000 euro skulle ge en sänkning på 419 euro. För tillfället är storleken på arbetslöshetsunderstödet det samma under hela betalningsperioden.
Under remissrundan fick förslaget hård kritik av justitiekansler Tuomas Pöysti. Han menade att det inte finns en tillräcklig konsekvensanalys och han påpekade också att remissrundan var kort. Senast var det Juha Sipiläs (C) regeringen som gjorde förändringar i arbetsmarknadsstödet när tiden för att få stödet sänktes från 500 till 400 dagar.
Skyddsandelen och barntillägget försvinner i vår
Förändringar i arbetslöshetsersättningen kommer att träda i kraft redan i början av april. Då kommer det så kallade barntillägget att försvinna. För tillfället betalas ett tillägg på 150-285 euro i månaden för arbetslösa med barn under 18 år.
Vi får också säga hej då till alterneringsledigheten och vuxenutbildningsstödet.
Skyddsandelen kommer också att försvinna i april. Just nu kan en arbetslös tjäna 300 euro i månaden utan att arbetslöshetsunderstödet påverkas. I fortsättningen kommer stödet att minska med 50 cent per varje intjänad euro.
Vi får också säga hej då till alterneringsledigheten och vuxenutbildningsstödet. Regeringen planerar att avsluta möjligheten till alterneringsledighet i augusti 2025.
Ett alternativ till vuxenutbildningsstödet planeras som bäst. Det ska vara klart före regeringens budgetförhandlingar i april. Det är ändå oklart om ett alternativ kan förverkligas, mycket beror på om det finns pengar för det.
Artikeln är en översättning och omarbetning av artikeln ”Näin hallituksen työelämätoimet etenevät: poliittisille lakoille aikaraja, ansiopäiväraha porrastetaan” skriven av Marica Paukkeri och Kristiina Tolkki. Översättning och bearbetning: Catariina Salo.