Statsminister Petteri Orpo föreslår att Finland ska skriva in ett skuldtak i lagen, för att varken denna regering eller kommande regeringar ska låta statens skuldsättning rinna i väg.
Orpos idé är inte ny. Samlingspartiet föreslog ett skuldtak redan inför riksdagsvalet. Också Finansministeriet har fört fram ett skuldtak som ett sätt att bromsa den växande offentliga skulden.
Men Eva Österbacka, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi, är skeptisk. Hon ser flera punkter där argumenten faller.
Vi sammanfattar dem i tre delar:
1. Finland är redan bundet till EU:s skuldtak
Eftersom Finland hör till EU ska Finland också följa EU:s regelverk.
I regelverket sägs det bland annat att inget EU-land får låta statsskulden överstiga 60 procent av landets bnp.
Ändå har hälften av EU-länderna en statsskuld som är högre än det här, också Finland. Hur kan det få vara så?
Eva Österbacka säger att senaste årens kriser har slagit hårt mot EU-ländernas finanser. Därför har EU inte heller delat ut böter under de senaste åren, även om flera länders statsskulder går emot regelverket.
Men det finns ett verkligt hot om sanktioner. Och det står ganska klart, att ingen nationell politiker vill att en utomstående part ska ta över landets offentliga finanser, säger Österbacka.
– Det kan bli ganska dramatiska åtgärder – stora besparingar – som är väldigt smärtsamma för medborgarna och för befolkningen.
– Så det vill inte politiker eller någon annan för den delen som bor i landet uppleva.
Österbacka säger därför att hon har svårt att se att en nationell lagstiftning på något sätt skulle vara mera bindande än det här.
Det kan bli ganska dramatiska åtgärder – stora besparingar – som är väldigt smärtsamma för medborgarna och för befolkningen. Det vill ingen uppleva.
Eva Österbacka om ifall EU inför sanktioner och böter mot ett land på grund av en hög statsskuld
2. Ett land måste kunna reagera på chocker i världsekonomin
Det inte är vettigt att öka skuldsättningen i all oändlighet. Det säger Österbacka och det säger också andra finansiella experter.
Men om det finns ett nationellt skuldtak, hur ska då ett land kunna reagera på oväntade ”externa chocker”, som det heter inom nationalekonomin, frågar sig Österbacka.
En extern chock kan vara en global pandemi eller ett plötsligt krig. Faktorer som påverkar världsekonomin och också det egna landets ekonomi och som ett land inte egentligen kan förbereda sig på.
Låter det här bekant? Ska Finland med ett nationellt skuldtak straffa den riksdag och regering som just då har makten för att det inträffar en extern chock bortom vår kontroll?
Eva Österbacka påminner att många länders bnp krympte på grund av coronapandemin, eftersom så mycket stängdes ner, samtidigt som man behövde stödja en del verksamheter som drabbades extra hårt.
– Och det kom också extra utgifter inom sjukvården på grund av pandemin. Och sen efter det så kom Rysslands ansvarskrig mot Ukraina, som påverkade ekonomierna i hela världen, vilket ledde till att offentliga utgifter i förhållande till inkomster försämrades ytterligare.
Externa chocker är något som ständigt inträffar, påpekar Österbacka.
Hon säger att det enda man egentligen kan göra för att klara av sådana här chocker är att alltid från början ha lite spelrum i de offentliga finanserna. Och det handlar om annat än skuldtak.
– Det behövs alltid ett handlingsutrymme i den offentliga sektorn för att kunna bedriva vettig finanspolitik.
Annars måste man göra som i Tyskland, som i slutet av fjolåret funderade att tillfälligt upphäva deras skuldbroms, på grund av det rådande ekonomiska läget. Och där diskuterar man nu huruvida en skuldbroms gör någon som helst nytta.
3. Finlands verkliga ekonomiska problem sitter i strukturerna
Man kan alltså föreslå nationella skuldtak eller andra åtgärder för att begränsa skuldsättningen. Men Finlands stora problem är att vi har en åldrande befolkning, säger Eva Österbacka.
– Vi har en snabbt åldrande befolkning som göra att de offentliga utgifterna i förhållande till bnp växer mycket kraftigare i Finland än i många andra länder.
De andra länderna är också på väg åt samma håll, men Finland är redan i stormens öga.
Så precis som nuvarande regering gör så kräver läget att man ser över de offentliga finanserna.
– Man måste fråga sig vad man kan banta på utan att ekonomisk tillväxt eller en sund ekonomisk utveckling äventyras, säger Österbacka.
Samtidigt behöver man stödja tillväxten för att höja landets bnp. Då blir relationen mellan skuld och tillgångar bättre.
Men det här är som alltid, inga lätta frågor. Finansminister Rikka Purras uttalande om att Finland kanske måste spara 3 miljarder euro extra är ett konkret bevis på hur svårt läget är just nu.