För två veckor sedan fick en stor batterifabrik i Fredrikshamn miljötillstånd från Regionförvaltningsverket. Fabriken ska producera batteriråvara i stora mängder, närmare bestämt katodmaterial, och processen kan beskrivas som tung kemisk industri.
Fabriken är tänkt att stödja elektrifieringen och den gröna omställningen men just nu orsakar planerna mest kritik.
Finlandssvenska Camilla Cleve, bosatt i Kotka, hör till dem som starkt kritiserar fabrikens miljötillstånd. Hon menar att utsläppen i havet blir för stora.
– Jag är jätteorolig för hur det här påverkar havet. Man har gjort massor för att skydda Östersjön och förbättra dess tillstånd och nu vill myndigheterna tydligen förstöra allt det, säger Cleve.
Cleves släkt är stora mark- och vattenägare i området. De har ett vattenandelslag, Kartanon vesialue, inte så långt bort från den plats där det är tänkt att fabriken ska släppa ut sitt processvatten.
Flera kommer att överklaga
Camilla Cleve och släktingarna kommer att överklaga miljötillståndet till Vasa förvaltningsdomstol, och de är inte ensamma. En överklagan görs också av Finlands naturskyddsförbund som samarbetar med föreningen Puhtaan meren puolesta. Dessutom finns en namninsamling på nätet, och den hade på måndag morgonen över 53 400 underskrifter.
Jag är mest arg på myndigheterna.
Camilla Cleve
Det som Cleve och föreningarna har gemensamt är att de hoppas att planerna görs om, och att utsläppen i havet minskar.
– Jag är mest arg på myndigheterna. Jag förstår att det här är affärer för fabriksägaren CNGR som vill ha i gång sin produktion så fort som möjligt och med så litet pengar som möjligt, säger Camilla Cleve.
Hon påpekar att det kunde gå att göra annorlunda.
– Det borde tas ett sådant beslut som man gjorde i Skellefteå vid Northvolts batterifabrik. Där släpper de inte ut sitt avloppsvatten i havet utan de gör pengar av det.
Enligt miljötillståndet ska fabriken få släppa ut en del aluminium och nickel i vattnet, men framför allt ska den få pumpa ut upp till 289 000 kilogram sulfater varje dag.
En restprodukt av processen är stora mängder av just det här saltet upplöst i vatten i hög koncentration, ungefär 60 gram per liter.
NTM-centralen: Risk för fiskdöd
Efter kritik från bland annat närings-, trafik- och miljöcentralens fiskerienhet har aktörerna bakom fabriken justerat processen så att utspädningen ska bli större till havs. Man kör bland annat in lika mycket havsvatten som processvatten i röret för att halvera sulfathalten, men samtidigt dubblera flödet.
Joonas Ikävalko, fiskeribiolog vid Egentliga Finlands NTM-central, är ändå inte nöjd:
– Sulfatmängden är mycket stor. I praktiken kan den här blandningen bli så tung att man inte får den här omblandningen med övrigt havsvatten som man räknar med.
Enligt Ikävalko är risken störst under lugna dagar och under dagar när det strömmar som minst.
– Saltmängden är enormt stor, tiofaldig det naturliga i havet. Det kan uppstå ett stillastående skikt vid bottnen och då uppstår skadliga effekter. Syret kan ta slut vilket vore mycket skadligt för fiskar som lake och sik. Fiskar och alla andra bottenlevande organismer kan dö.
Det är inte särskilt vanligt att en myndighet överklagar en annan myndighets beslut.
Joonas Ikävalko
Det finns ett liknande exempel från Harjavalta där tillståndet för Basfs batterifabrik överklagades. Den färdiga fabriken har inte kunnat öppnas eftersom man i efterhand krävde att sulfaterna ska renas ur avloppsvattnen.
– Man kunde för säkerhets skull ha bestämt sig för att göra likadant i Fredrikshamn. Nu överväger också vi att överklaga. Det är inte särskilt vanligt men det händer nu som då att en myndighet överklagar beslutet från en annan myndighet, säger Joonas Ikävalko.
”Borde inte finnas någon risk för döda bottnar”
Regionförvaltningsverkets miljöråd Kari Pirkanniemi är en av de tre tjänstemän som står bakom beslutet. Han är fåordig när vi frågar hur miljömyndigheten resonerade:
– Men jag kan säga att den som ansökt har uppdaterat sin modell för utspädningen och där gjort bedömningen att risken för skiktbildning inte finns och att det därmed inte borde finnas någon risk för att bottnen dör.
Den som ansökt har gjort bedömningen att risken för skiktbildning inte finns.
Kari Pirkanniemi
Jenni Bäck är chef för miljöfrågor vid CNGR Finland, och hon säger att de här diskussionerna har förts en längre tid.
– Nya processer och ny teknik väcker ofta diskussion. Det är naturligt, säger Jenni Bäck.
I svensk fabrik gör man gödsel av salterna
I Skellefteå har man på Northvolts batterifabrik samma utmaning med stora mängder sulfatvatten.
Men där tar man ut nästan alla salter ur vattnet (över 90 procent) och tar dem till vara – som en beståndsdel i konstgödsel och som man därmed kan sälja vidare.
Vi har inte gjort något fel.
Jenni Bäck
Varför gör CNGR inte som Northvolt, Jenni Bäck?
– Jag kommenterar helst inte konkurrenternas sätt att jobba, men vi är medvetna om hur de gör där. Vi har sökt miljötillstånd för den process som enligt oss är den bästa, säger Jenni Bäck.
Hon beskriver CNGR:s miljötillståndsansökan som välgjord:
– Vi befinner oss inom lagens gränser och har inte gjort något fel. Men jag är medveten om att det här förs till domstol, så nu ska vi se hur situationen utvecklas. Vi kommer säkert inte att börja bygga fabriken förrän den här frågan har löst sig.
Korrigering 26.2.2024 klockan 12:57: Kari Pirkanniemi jobbar vid Regionförvaltningsverket, inte NTM-centralen, som först felaktigt uppgavs.