För många kvinnor är klimakteriet eller övergångsåldern en omvälvande tid som kan komma med en rad hälsoproblem. Vissa symtom kan vara svåra att koppla ihop med klimakteriet. Att få information är a och o för att kunna hantera den här tiden i livet.
– Kvinnor i en viss ålder blir svettiga, lite galna och tappar håret. Det var det.
Så summerar Tina Storsjö vad hon visste om klimakteriet innan hon själv plötsligt var där.
För Tina kom klimakteriesymtomen smygande efter 40-årsåldern.
– Jag fick yrsel, högt blodtryck, hjärtklappning, torra rinnande ögon och så vidare. Min självkänsla påverkades också. Jag började dra mig undan vissa sociala sammanhang. Jag fick hjärndimma. Jag blev både gråtmild och bitchig.
Tina är en av de kvinnor som svarat på Svenska Yles enkät om klimakteriet. Av de 115 kvinnor som svarat uppgav nästan alla att de har eller har haft problem med hälsan som de kopplar ihop med klimakteriet.
Tina sökte vård flera gånger men någon koppling mellan hennes symtom och klimakteriet gjordes inte.
– Jag har frågat flera gånger om det inte kan vara klimakteriet, men det har man viftat bort. Någon ansåg att jag var för ung, ”det får du då du är 50 år”. Någon annan ansåg att symtomen handlade om en utmattning jag hade för flera år sedan.
Att orsaken till olika symtom inte utreds ordentligt kan i värsta fall leda till att kvinnor får medicin som inte hjälper. Det kan handla om sömnmedicin eller antidepressiv medicin istället för till exempel hormonersättande medicin.
Teater för att väcka diskussion
– Jag sitter på toan klockan fyra på morgonen. Det svider och gör ont på grund av en urinvägsinfektion. En tanke slår mig då jag sitter där och känner mig ensam och ledsen: kan det här hänga ihop med klimakteriet? Och så började jag googla.
Så berättar Anna Hultin om sin erfarenhet av klimakteriet. Hennes tanke visade sig vara helt rätt – då östrogennivåerna sjunker i samband med klimakteriet kan slemhinnorna i underlivet bli torra, vilket i sin tur kan leda till urinvägsinfektioner.
– Det är helt absurt att jag inte visste det här. Jag är en helt vanlig kvinna med hyfsad kunskap, men det här visste jag ingenting om. Man kan bli förbannad för mindre!
För Anna Hultin blev ilskan och viljan att lära sig mer om klimakteriet en drivkraft som så småningom resulterade i monologen Är det hett här? Ungefär 7 000 personer har hittills sett pjäsen.
– Jag vill väcka diskussion, sprida information och underhålla. Ge lite hopp till kvinnor.
Gynekologiska specialkunskaper behövs för att känna igen klimakteriebesvär
Viveca Söderström-Anttila har jobbat inom gynekologin i över 30 år. Hon är specialläkare i gynekologi, obstetrik och gynekologisk endokrinologi.
Klimakteriet är den tidsperiod i kvinnans liv då äggstockarnas funktion avtar och slutligen upphör helt. Tidpunkten då kvinnan har sin sista spontana menstruation kallas menopaus. För finländska kvinnor är den genomsnittliga åldern för menopausen 51 år.
Men östrogennivån börjar ofta minska två till sex år före själva menopausen. Den här tidsperioden kallas premenopaus.
– Det är viktigt för kvinnan att följa sin menstruationsperiod. Om menstruationsperiodens längd eller blödningsmönstret ändras kan det vara tecken på hormonförändringar som sker i premenopausen, säger Viveca.
Hon konstaterar att premenopaus och klimakteriet ofta sammanfaller med en tid i kvinnans liv då det kan vara rätt stressigt överlag med jobb, barn och kanske åldrande föräldrar att måna om.
– Då kopplar kvinnor kanske inte ihop sömnlöshet eller oro och värk i kroppen med hormoner och klimakteriet.
I vår enkät om klimakteriet svarade majoriteten att de blivit bra eller mycket bra bemötta då de sökt vård medan 12 procent uppgav att det blivit dåligt eller mycket dåligt bemötta.
Viveca hoppas att kvinnor söker hjälp och vård med låg tröskel. Att kvinnor inte alltid får hjälp beklagar hon.
– Jag har förstått att det inte alltid är så lätt att få hjälp inom primärvården. Det finns kanske inte de gynekologiska specialkunskaper som skulle behövas. Därför har det blivit så att det här är i gynekologernas händer.
Men hon betonar att det finns hjälp att få och att kvinnor inte ska behöva lida i onödan.
Självhjälp på sociala medier
Tillgången till information om klimakteriet är ett problem som bland annat Världshälsoorganisationen WHO lyfter upp. Enligt WHO är informationsgången en stor utmaning i de flesta länder.
De kvinnor som svarat på Svenska Yles enkät om klimakteriet bekräftar att man själv får leta upp information om klimakteriet. Av de som svarat uppger nästan 80 procent att de googlat runt för att få information.
Bara 26 procent svarade att de fått information om klimakteriet i samband med besök på hälsovårdscentral eller under läkarbesök. 46 procent har hittat information bland annat på sociala medier.
”Jag har sökt väldigt mycket information själv och hittade bland annat en grupp på Facebook som jag gick med i. Nu försöker jag prata om klimakteriet med kvinnor i min närhet som närmar sig 40, så att de ska vara lite förberedda.”
Det säger en av de kvinnor som svarat på enkäten om klimakteriet. Hon berättar att det var väldigt omvälvande att hamna i klimakteriet.
”Det var kaotiskt och allt förändrades nästan över en natt. Jag fick till exempel helt horribla vallningar, ont i lederna och extrem ångest.”
Också jobbsituationen påverkades.
”Förutom att orken tröt hade jag svårt att koncentrera mig. Och efter mer än 30 år i arbetslivet fick jag helt plötsligt svårt att tala inför mina kollegor. Mitt självförtroende var som bortblåst.”
Då Tina Storsjö började söka information om klimakteriet för drygt fem år sedan fanns det rätt lite lättillgänglig information. Nu finns det både poddar och konton på sociala medier som fokuserar på klimakteriet. Men informationen borde också nå dem som ännu inte berörs.
– Också unga snygga tjejer hamnar där. En dag vaknar de upp och är i klimakteriet. Och de borde få information så att de är bättre förberedda än vad jag var.
Anna Hultin hoppas att samhället ska börja ta klimakteriet på allvar.
– Vad kostar det samhället när kvinnor går till läkare och får fel diagnos eller ingen diagnos alls? Vad kostar det i sjukskrivningar och felmedicinering?
Enligt Anna borde staten eller kommuner se till att kvinnor får faktabaserad information om klimakteriet och information om var det finns hjälp att få.
– Vi kvinnor är lite för snälla. Vi kräver inte åtgärder eller förändring. Men jag tycker på riktigt att det är dags att vi börjar ställa krav på en förändring när det gäller klimakteriet.