Just nu behandlas en EU-förordning om ett nytt skogsövervakningssystem i riksdagens utskott. Syftet är att samla in mera exakt data om skogens miljöaspekter för att lättare kunna bekämpa klimatförändringen, skogsbränder och naturkatastrofer.
Erno Järvinen, skogsråd på Jord- och skogsbruksministeriet säger att det nya förslaget ska hjälpa till med att förverkliga många andra förslag som gäller naturens mångfald och klimatet.
Han räknar upp omstridda påbud som förordningen om kolsänkor i skogs- och markanvändningen (LULUCF), avskogningsförordningen, direktivet om förnybar energi och återställningsförordningen som godkändes härom veckan.
– I alla förslag behövs förstås information om vad som händer i skogarna och om hur olika åtgärder påverkar skogarnas utveckling, mångfald och skogarnas tillväxt, säger Järvinen.
EU vill se skogen som mer än en råvara
I Finland är uppföljningen av skogen europeiskt sett redan på toppnivå, även om den mest varit inriktad på produktionen och tillväxten av virket, säger Ragnar Höckerstedt säger som är expert på finansiering och granskning vid skogscentralen.
– Det har varit för lite fokus på olika biologiska aspekter och naturskydd. Man tittar bara på skogen som ett råvarulager, säger Höckerstedt.
Förslaget skulle göra det möjligt att på EU-nivå hantera risker som förknippas med klimatförändringen och beredskap, enligt Höckerstedt.
– Om man får in nya skadegörare eller brand kan man gemensamt motarbeta dem över de enskilda medlemsländernas gränser.
Så här kommenterar SLC
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC, oroar sig för de privata markägarnas integritet.
De vill att man definierar vad som menas med ”skogsbruksenhet” i förslaget. Privata skogsägare har i medeltal ungefär 25–30 hektar skog i Finland.
Det är en allt för detaljerad nivå för att uppgifterna ska vara offentliga, anser Anders Portin, skogsombudsman vid SLC.
– Ur den enskilda skogsägarens synvinkel är det alltför noggranna uppgifter om personens egendom och hur den här egendomen förändras. Inte vill någon visa sitt bankkonto heller, säger Portin.
Till den oron svarar Ragnar Höckerstedt att det redan i dag finns mycket detaljerad information om skogarna i Finland som är offentlig.
Informationen som finns tillgänglig hos Skogscentralen, Lantmäteriverket och andra tjänster handlar ändå främst om skogsanvändningen, avverkningar, typen av skog, hur den växer och dess marknadsvärde.
– Varje finländare och EU-medlem kan ladda ner det som öppen data, säger Höckerstedt.
Oro för äggtjuvar
Anders Portin anser att noggrann uppföljning av ekologin och miljöfaktorer kan leda till att miljövärden förstörs. Känsliga biotoper som kräver skydd och hänsyn kan bli stora utflyktsmål om folk får tillgång till alltför detaljerade koordinater, tror Portin.
– Om det blir massvandringar kan folk oavsiktligt förstöra de här naturvärdena, säger Portin.
Enligt förslaget vill man till exempel följa upp fågelbestånden. SLC anser att det inte hör till uppföljningen av skog.
– Om man börjar publicera väldigt noggrann data över var till exempel rovfåglar häckar så finns det en reell chans att någon äggsamlare eller folk som bara helt godtroget går dit och tittar och oavsiktligt stör häckningen för sådana här fåglar.
Ragnar Höckerstedt ser många fördelar med noggrannare information om skogarna och mångfalden i dem. Han hoppas ändå att förslaget inte försvårar användningen av våra ekonomiskogar.