Start

Förening vill stärka invandrares tillit till demokrati: ”Många arabiska invandrare deltar inte i val”

Vissa invandrargrupper kommer till Finland med svag tillit till demokratin. Direkta omröstningar, som exempelvis invånarbudgeteringar, kan hjälpa dem att se effekten av att rösta.

Tre personer står nära varandra.
Nana Blomqvist, Sandra Tutah och Johannes Jauhiainen. Bild: David Fagerudd / Yle

Det är inte ofta som minderåriga och människor utan finskt medborgarskap kan vara med och rösta om vad som sker i deras stad. Men i Helsingfors deltagande budgetering, Vårstad, får alla stadsbor som fyllt 13 år delta.

Sammanlagt ska 8,8 miljoner euro att fördelas till olika projekt runt om Helsingfors.

Sandra Tutah är verksamhetsledare för föreningen Mirsal som jobbar för jämlikhet och integration för araber. Hon säger att Mirsal ofta får meddelanden från missnöjda medlemmar i Helsingfors som känner att de inte kan påverka beslutsfattandet i staden.

– Vi har märkt att många arabiska invandrare inte deltar aktivt i val. Samtidigt är de missnöjda med de restriktioner som görs nu inom immigrationsprocessen. Idén vi fick då var att sprida information om olika sätt att delta i beslutsprocessen i det finska samhället, säger Tutah.

En karta av hur pengarna i Helsingfors deltagande budgetering kommer att fördelas.
Här kan du se hur deltagarbudgeten kommer att fördelas i Helsingfors. Bild: Helsingfors stad

Förtroendet till demokrati är lågt

Mirsal har engagerat sig i flera projekt för att informera invandrare om vad de olika finska politiska partierna står för, hur man kan rösta och varför det är viktigt att rösta.

– Vi har nu också märkt att det börjar dyka upp flera personer med invandrarbakgrund som vill ställa upp som kandidater i val.

Det finns ett kvarstående problem i att många araber kommer från länder där korruption är vanligt. Därför är deras tillit till demokrati låg. Tilliten till kandidater som representerar den egna folkgruppen kan också vara låg, säger Tutah.

– De tror att vem de än röstar på så kommer de att vara likadana som beslutsfattarna i hemlandet.

Projektspecialist för Mirsal, Nana Blomqvist, säger att föreningens stora styrka är att den är grundad av araber.

– Vi har inte bara kunskap om arabiska språk, men också om hur araber fungerar rent socialt, säger Björkqvist.

Sandra Tutah har en förhoppning att satsningar inom direkt demokrati kan öka immigranters tillit till demokrati. Om de kan rösta i deltagande budgeteringar och se projekten bli verklighet så kanske deras förtroende kan öka, hoppas Tutah.

– Vi har till exempel också försökt visa att beslutsfattare i Finland inte tar lika stora arvoden för möten som i andra länder.

Helsingfors stad tar demokratin till pubben

Lågt engagemang i stadens omröstningar är ett bredare problem.

Johannes Jauhiainen berättar att staden lagt märke till att invånare vid Igelkottsvägen hör till de som deltar minst i Helsingfors beslutsfattande. Därför planerar Jauhiainen att placera sig i en lokal pub under lördagen för att i en hel arbetsdag försöka locka besökarna till att delta i VårStad omröstningen.

– Det behövdes en del övertygande för att chefen skulle låta mig göra det, men till sist gick det.

Jauhiainen kommer också att besöka platser som erbjuder mathjälp för att göra samma sak. Men där kan tröskeln till engagemang vara högre.

– På sådana ställen finns det ändå en risk att folk känner mycket skam för att de söker mathjälp. Då kan det vara svårt att skapa kontakt.

Omröstningen i VårStads tredje omgång ordnas från och med den 28 februari till den 17 mars. Varje stadsbo kan välja fem förslag som hen gillar bäst bland de 698 förslag som stadsborna har föreslagit. Staden förverkligar de populäraste förslagen.

Du kan läsa mera om VårStad på den här webbsidan.