Bron som i somras rasade i Hagalund i Esbo hade otillräcklig konstruktion och var farlig att använda.
Det här konstateras i utredningen av olyckan som Olycksutredningscentralen Otkes offentliggjort idag.
Olyckan skedde den 11 maj år 2023. En grupp skolbarn höll på att korsa bron då den gav vika under vikten. 22 barn och en vuxen föll flera meter ner till marken och skadades. Sex personer fick bestående skador.
Förutom blåmärken, sår och skrubbsår finns också huvudskador, skador på bröstkorg, lår och över- och underkropp på listan över personskador. Enligt Otkes kunde ett flertal saker ha gjorts under hela processen för att förhindra att olyckan skedde, men de genomfördes inte. Enligt rapporten fanns det brister i planeringen och granskningen.
Brister märktes inte trots flera granskningar
Utredningsledare Kai Valonen säger att den tillfälliga bron i byggskedet inte hade klassats som just byggandet av en bro. Därför omfattades det inte av tillräckliga säkerhetskrav och teknisk övervakning.
I stället klassades bron som en byggnadsställning som inte har samma krav på granskning. Bron undersöktes en gång i veckan men trots det noterade man inte ett flertal säkerhetsbrister.
Till exempel borde fästena i ändan av de tvärgående balkarna ha säkrats med bultar, men dessa saknades. Det här försvagade brons bärkraft betydligt.
Bron beställdes av Esbo stad år 2021 av ett ställningsbyggnadsföretag som är verksamt i området. Själva byggandet av bron gjordes av en underleverantör.
Stadstekniksektorn i Esbo hade inte ställt några tekniska krav på bron och övervakningen av brons säkerhet sköts över på ställningsföretaget.
”Kunnandet inom brobyggande var inte tillräckligt och konstruktionerna var till många delar svaga. Bron granskades inte heller av någon utomstående aktör eller myndighet”, säger Valonen i ett pressmeddelande.
Enligt utredningen observerades brons säkerhetsbrister varken i planerings eller i byggnadsskedet och inte heller då bron togs i bruk eller under de veckovisa inspektionerna medan bron var i användning.
Uppmanar ministerier att göra reglerna tydligare
Tillfälliga broar ligger utanför den myndighetstillsyn som annars gäller. Otkes säger att den styrande lagstiftningen är oklar.
I rapporten konstateras det att varken miljö- eller kommunikationsministeriet anser att byggande av broar på kommunernas områden hör till deras områden.
I sin rapport rekommenderar Otkes att ministerierna ska samarbeta och se till att kommunernas brokonstruktioner ska börja omfattas av krav för planeringen och byggandet av tillfälliga broar.
Man säger att kraven ska vara tydliga och att aktörerna i branschen ska känna till dem.
Dessutom rekommenderar man att Rekennusteollisuus ry ska se till att de som jobbar med att bygga ställningar ska kunna identifiera vilka brokonstruktioner som är mer krävande. Och se till så att företagen har de tillräckligt kunnande för att både planera och bygga de här broarna.
Ambulansen på plats inom åtta minuter
Däremot fungerade räddningsverksamheten snabbt och effektivt. Första ambulansen var på plats åtta minuter efter att bron gav vika.
I vissa fall fanns det ändå problem i kommunikationen mellan olika enheter i räddningsarbetet. Detta eftersom alla aktörer inte följde de planerade och inövade modeller som ska användas vid en storolycka.
Olycksutredningscentralens direktör Kurt Kokko konstaterar att Otkes inte tar ställning till vem som bär det yttersta ansvaret för olyckan.
– Vi utreder hur olycksförloppet har gått till och vad det är som gått fel. Nu är det andra myndigheter som är ansvariga för att fastställa hos vem ansvaret ligger, säger Kokko.
Polisen utreder också olyckan. En förutredning pågår, de misstänkta brotten handlar om vållande av personskada och framkallande av fara. Polisen har också beställt tre olika rapporter om olyckan från utomstående aktörer. I samband med att de blir klara, klarnar det också hur många personer som misstänks för brott.