När Energistadgefördraget (Energy Charter Treaty, ECT) trädde i kraft på 1990-talet sågs det närmast som ett av många handelsavtal; i det här fallet ett avtal om energisamarbete.
Men de senaste åren har flera länder meddelat att de ensidigt hoppar av avtalet, nu senast Storbritannien, som menar att fördraget står i vägen för landets gröna omställning.
– Det här är ett fördrag vars bäst före datum har gått ut, säger professor emeritus Martti Koskenniemi.
Han är Finlands främsta expert på området och menar att eftersom försöken att reformera fördraget har misslyckats så går det så här.
Det här är det värsta med ECT-avtalet
Att en konservativ företagsvänlig regering som den i Storbritannien hoppar av ett avtal med hänvisning till miljöskäl är anmärkningsvärt.
Flera andra tunga länder som Tyskland, Frankrike och Polen har på liknande grunder hoppat av ECT-avtalet.
Vad ska man dra för slutsatser av det?
– Det är en betydelsefull seger för medborgarsamhället.
Vad är då det värsta med ECT-avtalet?
– Där finns mycket att kritisera, men det värsta är att det inte tar i beaktande ny information som gäller klimat- och miljöfrågor efter det att avtalet slöts för snart 30 år sedan.
Oljebolag kan stämma stater för politiska beslut
Många icke-statliga organisationer och miljöorganisationer som Greenpeace har redan länge varnat för konsekvenserna av fördraget, men det nya här är alltså att allt fler enskilda länder oberoende av politisk färg har sällat sig till kritikerna.
Pudelns kärna är att Energistadgefördraget gör det möjligt för privata bolag med intressen i den fossila industrin att stämma stater om bolagen uppfattar att politiska beslut leder till minskade intäkter för bolagen.
Vi borde för länge sedan ha lämnat det här avtalet – i den här frågan befinner vi oss på helt fel sida av historien
Martti Koskenniemi, professor emeritus
Det här sker vanligtvis i privata skiljedomstolar utanför det allmänna juridiska systemet där insynen är minimal och där de ekonomiska insatserna är höga. Det kallas för investerarskydd.
Enligt Martti Koskenniemi finns det flera exempel på hur bolag med fossila intressen har utnyttjat investerarskyddet och nämner bland dem svenska Vattenfall.
Också kraftbolaget Uniper som fram till nyligen ägdes av Fortum har hotat stämma Nederländerna för att få använda sitt kolkraftverk in på 2030-talet.
EU har ändrat åsikt
Till saken hör att EU med kommissionen i spetsen har gått in för att lämna avtalet.
Motiveringen är att ECT-avtalet erbjuder möjligheter för stora olje-, gas- och kolbolag att sätta käppar i hjulet för medlemsländernas klimatpolitik.
Det här är något nytt, säger Martti Koskenniemi.
När han nu läser kommissionens rapporter används samma språk som det folkrörelserna har använt när de varnat för till exempel investerarskyddet.
– Det här visar att icke-statliga organisationers aktivitet rent konkret har betydelse internationellt.
Men det här märks inte i Finland ännu.
– Vi borde för länge sedan ha lämnat det här avtalet. Till exempel har Danmark också meddelat att de gör det. I den här frågan befinner vi oss på helt fel sida av historien.
Finland väntar på besked av EU
Huruvida Finland följer Storbritannien, Tyskland och många andra länder i spåren och lämnar det kontroversiella ECT-avtalet återstår att se.
Katariina Särkänne som är specialsakkunnig på Arbets- och näringsministeriet säger att det inte finns någon officiell åsikt i frågan ännu.
Enligt Särkänne är frågan under arbete inom EU och ett politiskt beslut kommer i sinom tid. EU har nämligen inte kommit överens i frågan med alla medlemsstater ännu.
Martti Koskenniemi småskrattar när han hör det här och säger sig själv vara förvånad över Finlands konservativa linje vad gäller klimat - och miljöfrågor.
– Det är svårt att förstå varför vi drar benen efter oss i de här sammanhangen.