Yles artiklar om levande parasiter som hittats i ägg har väckt förvåning över hur ett ägg innehållande en levande mask kan smita igenom packningsprocessen och hamna i kartongen.
Trots att varje ägg genomgår en flerstegsinspektion, kan särskilt små spolmaskar inte urskiljas ens vid genomlysning.
– Äggen genomgår en genomlysning med grönt ljus. Det gröna ljuset reagerar på hemoglobin, det vill säga det upptäcker blod. Spolmaskar har inte blod, därför märker systemet inte av dem, säger produktionschef Jussi Vuori från Dava Foods äggpackeri i S:t Karins.
Spolmasken liknar också till färgen äggmassan, så linjen larmar inte även om det finns en parasit med i ägget.
Borde inte utrustningen utvecklas för att kunna upptäcka parasiter?
– Med nuvarande teknik är det inte möjligt. Det mest betydelsefulla sättet att hantera frågan sker på gårdarna, konstaterar Vuori.
160 knackningar per ägg
Kontrollen på äggpackerier baseras på livsmedelshygienlagstiftningen och lagstiftningen för handel. Det finns föreskrifter på både EU- och nationell nivå.
Kontrollen ansvaras av en officiell veterinär. Inspektionen av packeriet kan även utföras av till exempel en kommunal hälsoskyddsinspektör.
Innan genomlysningen får ägget bland annat en vikt- och kvalitetsklassificering. Det knackas också 160 gånger med små ”hammare” vars mikrofoner på spetsen med hjälp av ljudet kan identifiera om det finns sprickor i ägget.
På Dava Foods äggpackerilinje lyfts varje dag en miljon ägg upp med sugkoppar. Äggen fotograferas, varvid systemet identifierar deras placering på linjen. I de inledande skedena tas också alla smutsiga och trasiga ägg bort.
En automatisk vändare placerar äggen på linjen med spetsen först, så att den trubbiga sidans luftbubblor pekar åt samma håll.
– Äggen passerar även genom ultraviolett desinfektion, det vill säga ett litet antibakteriellt ljus desinficerar äggens yta, förklarar Vuori.
Det är den enda rengöringen som görs på äggen i packerierna. Därefter väger utrustningen äggen och sorterar dem efter vikt i förpackningar. Slutligen får de den lagstadgade stämpeln på sidan av förpackningen.
Högst en procent av äggen är helt oanvändbara
På äggpackeriet i S:t Karins avvisas i genomsnitt sex procent av en miljon dagliga ägg som B-klass ägg. De kan inte säljas till konsumenter, men de är lämpliga för livsmedelsindustrin. B-klass ägg används till exempel för att tillverka pastöriserad äggmassa.
Omkring 0,5–1 procent av äggen hamnar i C-klass, det vill säga helt oanvändbara. De vanligaste orsakerna är att de är trasiga eller blodiga.
Resten, det vill säga A-klass äggen, hamnar hos konsumenterna.
Eftersom spolmaskar inte upptäcks på packeriets linje, kommer de enda möjliga observationerna till packeriets kännedom från konsumenterna.
– Förra året packade vi ungefär 300 miljoner ägg. Vi hörde om en tjugo spolmaskobservationer från konsumenter. Så de är verkligen sällsynta, konstaterar Jussi Vuori.
Artikeln är en översättning av Yle Turkus artikel ”Jokainen kananmuna käy läpi tarkan syynin, mutta mato väistää läpivalaisunkin – selvitimme miksi” skriven av Kati Latva-Teikar och Vesa-Matti Ruuska. Artikeln översattes av Pontus Nyqvist.