Politiker från både regeringen och oppositionen är ense om att Finlands skuldsättning är för stor och att det finns risk för att EU kommer att ingripa om Finland inte klarar av att minska sitt underskott.
Oppositionen vänder sina blickar mot regeringen och efterlyser hållbara, långsiktiga lösningar.
Saara Hyrkkö (Gröna) är viceordförande i riksdagens finansutskott och säger att Finlands ekonomiska situation är oroande. Hon tror inte att Finansministeriets förslag förändrar den uppfattningen.
Forsknings- och kulturminister Sari Multala (Saml) förväntar sig inte heller något muntert besked, men säger att det finns tecken på att det ekonomiska läget blir bättre mot slutet av året.
Matias Mäkynen (SDP) säger att de ökade uppsägningarna och permitteringarna är tecken på att ekonomin är dålig.
– När man planerar budgeten borde man ta i beaktande människornas situation då många blir arbetslösa.
Skattehöjningar möjliga då det är dags för tuffa förhandlingar
Regeringspartierna har redan en tid sagt att det blir de tuffaste rambudgetförhandlingarna på länge.
Finansminister Riikka Purra (Sannf) sa för en tid sedan att sparbehovet ligger på tre miljarder euro.
Det här är tre miljarder extra utöver det sparbeslut på sex miljarder som regeringen fattade beslut om redan under regeringsförhandlingarna, säger Multala.
– Inte ens de här sex miljarderna har varit lätta beslut eller åtgärder som någon skulle vilja göra, men nu är situationen sådan att vi måste hitta flera sparobjekt.
Hon talar till och med om skattehöjningar för att vända trenden med ökande skuldsättning.
Oppositionen vill ha långsiktiga lösningar
Saara Hyrkkö säger sig vara lite kritisk till att anpassningsåtgärderna är så stora. För stora nedskärningar kan vara skadliga för den ekonomiska utvecklingen, säger hon.
– Det är inte viktigast att nå en viss nivå så snabbt som möjligt, utan att nå balans på ett hållbart sätt.
Att spara tre miljarder nästa år låter väldigt hårt och svårt
Matias Mäkynen, SDP
Matias Mäkynen säger att sparmålet är möjligt att nå om tidtabellen sträcker sig över flera år.
– Att spara tre miljarder nästa år låter väldigt hårt och svårt.
SDP efterlyser en mera rättvis balansering av ekonomin bland annat genom att höja beskattningen.
Mäkynen lyfter speciellt upp behovet av att införa beskattning för aktieägare i olistade bolag.
Illa om EU tvingas ingripa
Om Finland två år i rad har ett underskott på mer än tre procent hamnar Finland på det som politikerna ibland brukar kalla för obs-klassen.
Kommissionen övervakar i så fall Finlands ekonomi extra noga genom EU:s förfarande vid underskott.
Kommissionen gör nya beräkningar i maj. Det är de beräkningarna som avgör hur kommissionen reagerar på Finlands underskott.
– Såklart är det ingen bra sak att hamna på den här listan, säger Matias Mäkynen.
Saara Hyrkkö å sin sida påpekar att EU inte stirrar sig blind på bara siffrorna, utan att EU också granskar trovärdigheten och hållbarheten i de åtgärder som Finland har vidtagit.
Hon kritiserar regeringen för att den möjligen redan har vidtagit åtgärder som förlänger och fördjupar recessionen.
– Vi kan inte göra nedskärningar som fördjupar fattigdomen eller minskar den inhemska efterfrågan.
Finland extra utsatt
Matias Mäkynen understryker att det ekonomiska läget i Europa främst bestraffar Finland. Räntorna stiger snabbast i Finland och närheten till Ryssland drabbar östra Finland.
– Men det här betyder inte att vi behöver ha panik. Vi måste ta till sparåtgärder, men samtidigt se till att vi skapar tillväxt genom till exempel utbildning och investering i grön omställning.
Sari Multala är ense med oppositionspolitikerna om att man inte ska skära där det finns tillväxtpotential.
– Därför är det viktigt att fortsätta investera i forskning, utveckling och utbildning i allmänhet.
Multala anser att Finland också måste fortsätta satsa pengar på den egna säkerheten.