Först sandtag, sedan utomhusbad – Borgå stad har planer för sandgroparna på Kråkö

När Rudus har grävt upp sanden kommer bajamajor och hopptorn. Trots sandtäkten vill företaget bevara miljön på området. Tanken är att Borgå stad sedan tar över efter dem.

Flygbild på grodpölarna på Kråkö med sandgropen i bakgrunden
Området är ett gammalt sandtag som använts mellan 1930-1960-talet och sjöarna grundvattensjöar. I den främre sjön bor åkergrodan, i den bakre simmar gärna Borgåborna på sommaren. Bild: Atte Henriksson / Yle

Företaget Rudus ansöker om lov att öppna ett sandtag på Kråkö. Om lovet beviljas, så som de har ansökt, räknar de med att hålla på i 11–15 år. Efter det kan sandgroparna bli stadens rekreationsområde.

Just nu används den stora sandgropen som badplats, men den saknar bland annat parkeringsplats och utedass.

– Om området går att utveckla och Rudus har möjlighet att lägga det i ett sådant tillstånd att det kan bli utomhusbad är det en bra möjlighet.

Det säger Fredrick von Schoultz, tf. stadsdirektör i Borgå. Han säger att Rudus och Borgå stad har diskuterat framtiden för sandtaget.

Området är märkt för rekreation i landskapsplanen och generalplanen. Också på längre sikt tänker staden att området kunde fungera som ett rekreationsområde.

Om och vad vi kan betala för området kan vi inte spekulera i än. Det ligger så långt i framtiden.

Flygbild på Kråkö sandgrop
Badplatsen är tänkt att byggas till vänster på bilden. Bild: Atte Henriksson / Yle

Under heta sommarmånader är sandgropen populär och det blir ibland problem då vägrenen intill den större sjön fylls av parkerade bilar. Ortsbor som besöker gropen regelbundet klagar också på människobajs som finns här och där på området.

Kring 2040, när sandtaget beräknas vara slut kan det finnas naturstigar, hopptorn och bajamajor på området.

Sandtaget är 24,5 hektar stort och ägs av Rudus. Man tog sand här mellan 1930- och 1960-talet. Då bildades två grundvattensjöar och det är de här sjöarna som idag används som badplatser (både av människor och åkergrodor).

Den mängd sand som Rudus kommer att få gräva upp är inte nödvändigtvis i enlighet med lovet företaget har ansökt om

Hilkka Jokela, planläggare på Borgå stad

Om Rudus får tillstånd att fortsätta gräva efter sand har de lovat att förverkliga åtminstone två saker genast. Det första är en parkeringsplats för över 100 bilar och den andra fortsatt tillgång till en badplats för ortsborna.

Grundvattnet, fåglarna och naturen måste tas i beaktande

Också planläggare Hilkka Jokela på Borgå stad konstaterar att området i fortsättningen kan fungera som allmänt rekreationsområde.

– Men att utvinna 1 550 000 kubikmeter sand, som man nu ansöker om i lovet, är jättemycket sand.

Jokela tror att Rudus och staden kommer att behöva kompromissa.

Området där sandtaget ligger är ett grundvattenområde och Ruskis fågelskyddsområde ligger nära intill.

– Den mängd sand som Rudus kommer att få gräva upp är inte nödvändigtvis i enlighet med lovet företaget har ansökt om.

Rudus har donerat ett liknande område till en stiftelse

Terhi Rauhamäki är chef för hållbarhetsfrågor på Rudus. Hon säger att företaget och Borgå stad har diskuterat sandtaget och att det finns en gemensam syn på att staden skulle kunna ta över groparna då arbetet är utfört.

Vad ett använt sandtag på 24,5 hektar kan tänkas kosta finns det ändå ingen regelbok för.

– Vi har också en gång donerat ett område åt en naturskyddsstiftelse för en symbolisk summa, säger hon.

Det är Kakslammi nuvarande naturskyddsområde på 32 hektar norr om Riihimäki.

Huruvida Rudus har för avsikt att göra så i Borgås fall kan hon inte svara på.

En kvinna står i ett kök i ett byahus.
Terhi Rauhamäki, chef för hållbarhetsfrågor på Rudus, berättar att Borgå och Rudus har pratat om sandtagets framtid. Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Kråkö sandgropar har fungerat som ett pilotprojekt för företaget. Målet är att kompensera för den natur de använder.

Just det här området har värdefulla naturvärden. Den fridlysta åkergrodan lever och förökar sig här. I sandgroparna finns också andra hotade arter, till exempel olika trollsländor.