Allt fler borde redan sortera sina matrester – men många småhusägare i Åbotrakten har ännu inte hört av sig till avfallsbolaget

Hårdare krav på avfallshantering trädde i kraft i början av året, men bara hälften av småhusägarna i Åbotrakten som fått brev från avfallsbolaget har meddelat hur de gör.

Morotsskal, äppelskal, rester av en lime
Ungefär en tredjedel av det innehåll som vi slänger i soppåsen är bioavfall. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

– Ungefär hälften av de 5 000 hushåll som vi har tagit kontakt med har inte hört av sig till oss. Det säger servicechef Cati Huhta vid sydvästra Finlands avfallsservice.

Förändringen gäller egnahemshus, parhus, mindre bostadsbolag och sommarstugor i tätorter. De invånare som berörs måste antingen kompostera sitt bioavfall, eller beställa tömning för ett insamlingskärl för bioavfall. Man kan också ha ett gemensamt insamlingskärl för bioavfall tillsammans med sin granne.

Det nya kravet gäller hushåll som ligger i tätorter med över 10 000 invånare. Det betyder ändå inte att de nya reglerna endast gäller kommuner med över 10 000 invånare. Sydvästra Finlands avfallsservice har en karttjänst, som visar vilka områden som berörs.

– Hit hör exempelvis delar av Åbo, S:t Karins, Lundo, Rusko, Masku, Reso och Nådendal, säger Cati Huhta.

Skräptunna för bioavfall
Ungefär en tredjedel av innehållet av soppåsen är bioavfall. Men fler av oss borde istället slänga det i komposten eller i ett avfallskärl för bioavfall. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Moroten: Billigare sophantering

Kravet gäller totalt 39 000 hushåll inom det område, som sydvästra Finlands avfallsservice har hand om och tas i bruk gradvis. De första hushållen fick ett brev av avfallsbolaget i januari. I slutet av februari fick hushåll i bland annat delar av Åbo ett brev, och de sista breven skickas under våren.

Avfallsbolaget vill nu veta vilket alternativ invånaren väljer. Även om du har anmält din kompost redan för flera år sedan, så ska du göra det igen, hälsar avfallsbolaget.

I bästa fall kan avfallshanteringen bli billigare, uppmuntrar Cati Huhta.

– Om du sorterar flitigt, så behöver kärlet för blandavfall inte tömmas så ofta. Då sjunker kostnaderna.

Cati Huhta.
Om man sorterar sina sopor flitigt, så kan man spara pengar, säger Cati Huhta. Bild: Yle / Mattias Simonsen

Vad händer om man inte hör av sig till avfallsbolaget?

Det bioavfall som slängs i blandavfallet återvinns som energi. Det är också okej, men det är bättre att vi återvinner bioavfallet så att det utnyttjas fullt ut exempelvis så att det omvandlas till biogas, säger Huhta.

– Det material du får av komposten kan du använda i din blomrabatt eller i grönsakslandet, fortsätter Huhta.

Men vad händer om man inte anmäler sig till avfallsbolaget?

Enligt Huhta skickar avfallsbolaget ett påminnelsebrev senare i år. De hushåll som inte svarat efter påminnelsen blir anmälda till kommunens övervakande myndighet, säger Huhta.

Mycket mer än så kan avfallsbolaget inte göra. Men Huhta hoppas att så många som möjligt sorterar sitt bioavfall och drar sitt strå till stacken.

– Det är en gemensam sak att få återvinningsgraden att stiga. Vi ska minimera vår användning av naturresurser och återvinna så mycket som möjligt. En bit i det pusslet är att vi sorterar vårt avfall.

Ett grönt kompostkärl står i ett höstigt landskap.
Även om du har anmält din kompost redan tidigare, så ska du göra det igen hälsar avfallsbolaget. Arkivbild. Bild: Jarkko Riikonen / Yle

En stor del av bioavfallet slängs i blandavfallet

För tillfället är invånarna i sydvästra Finland inte särskilt duktiga på att sortera sitt bioavfall.

Avfallsbolagen granskar regelbundet vad finländarnas soppåsar innehåller. Granskningarna visar att ungefär en tredjedel av blandavfallet är bioavfall. I sydvästra Finland är siffran dessutom högre, då närmare 40 procent av blandavfallet är bioavfall.

Avfallsbolagens granskningar visar att en tredjedel av soppåsarnas innehåll är bioavfall

– Det är en hög procent. Folk tycker att det är besvärligt, trots att vi försöker göra det så lätt som möjligt, konstaterar Huhta.

Många sorterar alltså inte sitt bioavfall även om husbolaget har ett avfallskärl för det. Enligt Huhta tar det tid innan återvinningsgraden stiger till en nöjaktig nivå. Det tog exempelvis tiotals år att få finländarna att sortera glas och metall.

– Det kommer inte att ske över en natt. Det gäller för oss att försöka ändra attityderna och uppmuntra folk att sortera sitt bioavfall.

Brukar du sortera ditt bioavfall? Vad borde avfallsbolagen göra för att uppmuntra fler att sortera sina sopor? Berätta i kommentarsfältet!