Förslaget att minska antalet studieplatser vid Katedralskolan i Åbo skulle ha långtgående följder också för Pargaselever, anser föräldraföreningen vid Sarlinska skolan och Pargas svenska gymnasium.
– Åboelever som inte får plats i Katedralskolan skulle knappast söka sig till den svenska yrkesutbildningen i Åbo utan söka sig till något annat gymnasium, såsom till Pargas svenska gymnasium, säger Jörgen Hermansson som själv har ett barn i nian i Pargas.
Det här kan enligt Hermansson och föräldraföreningen leda till att platserna vid Pargas svenska gymnasium fylls upp och att en del elever följaktligen blir utan gymnasieplats.
– Det kommer alltså att finnas elever som vill börja gymnasiet men som inte får plats. Då kan man inte tala om valfrihet, säger Hermansson.
Under de följande åren kommer årskullarna med svenskspråkiga niondeklassare dessutom att vara rätt stora både i Åbo och i Pargas och därför behövs många platser för studier på andra stadiet, menar Hermansson.
Föräldraföreningen i Pargas vill lyfta den här frågan eftersom de anser att det nu behövs diskussion som rör hela regionen.
– I slutändan är det en politisk fråga och vi hoppas att politiker på flera nivåer tar den här saken på allvar, säger Hermansson.
Studiehandledaren efterlyser gemensam strategi
Föräldrarna får medhåll av Roland Karlsson som är studiehandledare för eleverna i årskurs 7-9 i Sarlinska skolan.
– Man har inte lyckats se andra stadiets utbildning som en gemensam sak i Åboregionen som helhet, och det gör saken svårhanterlig, säger Karlsson.
Enligt Karlsson behövs också långsiktighet.
– Det är svårt att instruera eleverna för fortsatta studier då linjer försvinner eller förändras. Det vi talade om i sjuan finns kanske inte kvar då eleven går i nian, säger Karlsson.
Trender för andra stadiet
Karlsson ser två stora trender just nu då det gäller studieval efter nian.
Den ena trenden är att många finlandssvenska unga som har en annan hemort än Åbo flyttar till Åbo för att de vill börja i Katedralskolan.
– Vart ska Åboeleverna som inte får en plats i Katedralskolan då ta vägen? frågar sig Karlsson.
Den andra trenden Karlsson noterat är att också Pargaselever nu börjat söka sig till finskspråkiga yrkesutbildningar när det inte finns lämpliga svenskspråkiga linjer.
– Hittills rör det sig inte om så många, men skillnaden märks, säger Karlsson.
Gymnasiebenägenheten i regionen är ändå fortsatt hög och det betyder att antalet sökande kanske inte räcker till för den svenska yrkesutbildningen.
– Det leder i sin tur till att alternativen för yrkesutbildning på svenska minskar, med påföljden att gymnasiebenägenheten ytterligare har ökat, säger Karlsson.
Man kan enligt Karlsson inte heller likställa all yrkesutbildning och tro att vad som helst duger för en som inte vill gå i gymnasiet.
– En elev som är intresserad av metall- eller produktionsteknik väljer inte linjen för elmontörer bara för att utbildningen råkar vara ”lite ditåt”.
Enligt Karlsson borde utbildningsarrangörerna nu gemensamt sätta sig ner och skissa upp hur utbildningsfältet borde se ut.
– Vilka utbildningar vill vi ha och vad är viktigt? Utbildarna konkurrerar sinsemellan, men ska man arbeta med eller mot varandra?
Faktarutan uppdaterad den 8 mars klockan 10.52 med korrekt info om platserna till Axxell i Pargas.