Vid Helsingfors universitet finns det utrymme för förbättring när det gäller att trygga de språkliga rättigheterna för svenskspråkiga studerande.
Det här framgår i en pinfärsk doktorsavhandling som språkforskaren Jenny Sylvin gjort.
Hon arbetar vid universitetet och har forskat i hur tvåspråkigheten ser ut på hennes arbetsplats.
– På policynivå tas tvåspråkigheten på stort allvar och man söker efter innovativa sätt att göra utbildningen så tvåspråkig som möjligt.
Sylvin förklarar att det krävs satsningar och en positiv attityd för att stödja ett minoritetsspråk.
– Det måste finnas förmåga, vilja och möjligheter. Det behövs språkkunskaper i svenska, positiva attityder till språket och möjligheter att använda det i studierna.
Bristande språkkunskaper komplicerar bedömningen
Att tvåspråkigheten tas på allvar på policynivå betyder inte alltid att det reflekteras i vardagen vid universitetet.
Svenskspråkiga studerande vid Helsingfors universitet är till exempel osäkra på hur deras arbeten bedöms av finskspråkiga lärare. Många upplever att de inte får lika utförlig respons av lärarna då de skriver sina essäer på svenska.
– Vissa studenter säger att de uttrycker sig onödigt komplicerat i sina texter som skall bedömas av lärare med bristfälliga kunskaper i svenska. Med ett komplicerat språk försöker studerandena alltså ge ett intryck av att de kan mer än de gör.
AI översatte rhinovirus till ”noshörningsvirus”
I Jenny Sylvins material framgår det att vissa anställda vid universitetet tror att svenskan snart kommer vara irrelevant.
– I en av mina intervjuer talade jag med en dekan som sa att svenskan är på väg att försvinna, likt de obligatoriska latinstudierna inom vissa utbildningar på 60-talet. Det är ju lite ledsamt om svenskan liknas vid latin, som ju faktiskt är ett dött språk.
Svenskkunskaper prioriteras inte heller alltid vid anställningar vilket leder till att delar av personalen i praktiken inte kan använda svenskan i sitt arbete.
Det är ju lite ledsamt om svenskan liknas vid latin, som ju faktiskt är ett dött språk
språkforskare Jenny Sylvin
Då är det de svenskspråkigas studier som lider.
– Det händer ibland att studenter som har bett att få tentamensfrågor på svenska får frågor som de inte kan förstå och därför sedan inte kan besvara frågorna.
I vissa fall kan de svenskspråkiga tentamensfrågorna vara uppenbart maskinöversatta.
Detta innebär ytterligare, ibland något komiska utmaningar för studerande.
– Jag minns en student i farmakologi som berättade att hen fått en fråga om vilken medicin som används för att behandla noshörningsvirus. Frågan gällde egentligen rhinovirus, ett vanligt förkylningsvirus. Men rhino är ju noshörning på engelska, vilket låg bakom felöversättningen.
Tvåspråkighet ska garantera att det finns experter på både finska och svenska
Trots utmaningarna har universitetet satsat på tvåspråkigheten också inom sina utbildningsprogram.
I linje med tvåspråkighetspolicyn erbjuder universitetet nio kandidatprogram och ett magisterprogram för tvåspråkiga examen. I de här programmen avlägger studerandena minst en tredjedel av kurserna på finska och en tredjedel på svenska. Resten av studierna får avläggas på valfritt språk.
Enligt uppgifter från 2018 har ungefär en tredjedel av studerandena i de tvåspråkiga tvex-programmen svenska som modersmål.
Generellt sätt är tvex-programmen mer populära bland kvinnor. Män utgör bara en fjärdedel av studerandena inom de tvåspråkiga utbildningsprogrammen.
Syftet med de tvåspråkiga examina är att studerande ska lära sig att jobba på både finska och svenska.
– Tvåspråkighet inom utbildning leder till att det senare finns experter ute i samhället som kan göra sitt jobb på både finska och svenska. Det handlar om myndigheter, sjukvårdsdistrikt och så vidare.
Kunskap i flera språk stort plus på CV:n
I dag kan de flesta av oss engelska. Arbetsgivare tar i regel för givet att man kan det.
Att kunna jobba på svenska är däremot ovanligare, och kan föra med sig stora fördelar – till exempel om man vill jobba för företag som är verksamma i hela Norden.
Jenny Sylvin poängterar att mer kunde göras för att få studerande att förstå att språkkunskaper kommer med många fördelar, både på arbetsmarknaden och i livet mer brett.
– Du blir bättre på att jobba och göra affärer med personer i utlandet om du kan flera språk. Då blir ju språkkunskaper något som är eftertraktat, och leder till högre lön och en massa andra fördelar.
Har du studerat vid Helsingfors universitet och använt svenska i dina studier? Hur har det lyckats? Berätta i kommentarsfältet!