Eva-Maria Strömsholm har hamnat i förtida klimakterium på grund av att hon haft gynekologisk cancer. Hon behöver hormonplåstret Estradot för att bli kvitt sina besvär, men de senaste åren har Estradot inte alltid gått att få tag på från apoteken.
– Jag ringer runt väldigt mycket till olika apotek och frågar. Och de säger att det kan vara slut i hela landet.
Ofta får hon höra att medicinen förväntas komma in vid en specifik tidpunkt, men när hon återkommer kan det visa sig att tidpunkten flyttats fram.
– Det här är faktiskt lite jobbigt för mig som patient. Men jag har blivit van och det som kanske är det största problemet är väl att den här problematiken har ökat de senaste åren.
Det här bekräftas också av Fimea, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet. Under år 2023 fick Fimea in 2 849 anmälningar om störningar i tillgången till läkemedel. År 2022 tog Fimea emot 2 335 anmälningar om störningar och år 2021 var de 1 710.
I fjol inledde EU också flera åtgärder för att förbättra tillgången till läkemedel inom unionen. Europeiska läkemedelsmyndigheten uppmanar medlemsländerna till flexibilitet i lagstiftningen, till exempel genom att förlänga försäljningstiden eller snabbt bevilja tillstånd för alternativa läkemedel. Inför nästa vinter ska EU också göra en gemensam upphandling av antibiotika och läkemedel för luftvägsinfektioner.
Tvingas använda andra former av läkemedlet
Om Strömsholm inte får tag på Estradot tvingas hon använda det verksamma ämnet estradiol i annan form, till exempel i form av gel.
– Det funkar ju lika bra men det är lite kladdigare, och man måste smörja in den varje dag.
Om inte gelen heller finns återstår bara tabletter.
– Själv gillar jag inte tablettformen på grund av att den inte ger samma verkan under alla dygnets timmar.
Vad händer om du blir helt utan medicin?
– Då kommer klimakteriebesvären tillbaka sakta men säkert, det är svettningar och så vidare. Så klart klarar jag av det, men det är inte så trevligt.
Apoteken försöker hitta likvärdig medicin
Att den medicin man behöver är slut på apoteken orsakar också merarbete för både apoteken och vården. På Centralapoteket i Vasa säger apotekare Yvonne Kjellman att läkemedelsbristen märks dagligen.
– Den har blivit mer framträdande efter pandemin. Vissa läkemedel har varit svåra att få, men inte i den stora utsträckning som vi har nu, säger Kjellman.
Enligt henne kan läkemedelsbristen drabba vilken grupp av mediciner som helst.
– Just estrogenplåstren har ju varit slut under en längre tid. Och sen har också Ozempic eller Semaglutid varit svåra att få under ett och ett halvt år.
När en apotekskund kommer in med recept på en medicin som inte finns i lager försöker apoteket först byta ut den mot en likvärdig medicin.
– Men det finns ju preparat som inte går att byta ut direkt på apoteket. Då måste vi gå lite andra vägar. I första hand kontaktar vi läkaren för vi måste ju få ett nytt recept på någonting annat, säger Yvonne Kjellman.
Apoteken använder också sidan lääkehaku.fi där man kan skriva in namnet på ett läkemedel för att kolla var i landet medicinen finns.
Varje år gör Apotekarförbundet en undersökning där apoteken under en veckas tid för bok över ifall kunderna fått den medicin de frågat efter i första hand, om den byts ut mot ett annat alternativ eller om de blir helt utan.
– Där har det kommit fram att 98 av 100 kunder får sin medicin och på det viset är det nog väldigt hög leveranssäkerhet. Men alltid är det ju någon som drabbas.
Oftast problem i leveranskedjan
Många apotekskunder undrar hur vi hamnat i en situation där läkemedel tar slut på apoteket och enligt Kjellman är det här ett globalt problem. Oftast beror det på en störning i leveranskedjan.
– All läkemedelstillverkning är till stor del koncentrerad till Indien och råvarorna tillverkas i Kina. En liten störning i den här kedjan gör att det blir ett sådant här problem i hela världen.
Andra orsaker som Kjellman nämner är att läkemedlet inte har gått igenom den analys som krävs för att bli godkänt eller också att efterfrågan ökat snabbare än väntat. Det senare är fallet med till exempel Semaglutid. Det här läkemedlet har det varit svårt att få tag på under ett och ett halvt års tid.
– Dels kan diabetiker använda det för att få ner blodsockret, dels kan det användas för att gå ner i vikt. Och det är efterfrågan på det som bantningsmedel som har stigit till skyarna.
Men enligt Kjellman kan Finland eventuellt också drabbas hårdare än andra på grund av att priserna på läkemedel är relativt låga hos oss.
– En faktor som kommit till är att i synnerhet priserna på receptbelagd medicin är ganska låga i Finland. Det gör kanske att finska marknaden inte är så attraktiv för vissa läkemedelsföretag.
Uppdaterad 11.3 klockan 9:43 med en ändring som gör det tydligare att det är ökad efterfrågan som gjort det svårt att få tag på Semaglutid.