Mika Salminen, generaldirektör för Institutet för hälsa och välfärd, besöker Yles morgon-tv på lördag och diskussionen kretsar framför allt kring resursbristen inom välfärdsområdena och förslaget att minska på antalet sjukhus genom en centralisering.
– Att centralisera sjukhus ger besparingar som i bästa fall kan höja kvaliteten på vården, säger Mika Salminen.
– Om man har en situation där pengarna inte vill räcka måste man fundera hur vi kan samarbeta bättre. En sak man kan göra är samla viss vård på vissa ställen i stället för att ha den överallt. Då kan man förbättra kvaliteten och se till att alla får vård fast man då behöver resa lite längre.
När ett sjukhus specialiserar sig på särskilda fall får det också ta emot tillräckligt med patienter för att utveckla läkarnas specialisering och erfarenhet. Patienterna får då högre kvalitet på vården, och tillgång till fler experter på den specialiserade vården samlade på samma ställe.
Det finns förstås nackdelar också, som att alla sjukhus inte kan erbjuda alla tjänster, och att det därför blir längre väg till en del service.
Primärvård och förebyggande vård behöver resurser
Salminen ser också att pengar som sparas genom specialisering borde användas för att stärka primärvården.
Att stänga hälsovårdscentraler och centralisera tjänster innebär en risk för det hälsofrämjande arbetet, ser Salminen. Det kan bli i kläm när det ligger på välfärdsområdenas men delvis också kommunernas ansvar och det finns en risk att båda anser att den andra instansen ska sköta det.
I värsta fall kan brister i den förebyggande vården förstås leda till ännu större belastning på sjukhusen och den dyra specialiserade vården.
”Utredningen en bra start”
Det var i januari som en arbetsgrupp på beställning av Social- och hälsovårdsministeriet publicerade en utredning om sjukhusens och dygnetruntjourernas framtid. Många lokala politiker i välfärdsområdena var starkt kritiska till rapporten, men Mika Salminen ser den som en bra utgångspunkt.
– Nu behövs det politiskt mod att medge att det behövs både specialisering och arbetsfördelning för att sjukhustjänsterna i fortsättningen ska kunna erbjudas åt alla som behöver dem, säger Salminen.
Välfärdsområdena har ett budgetunderskott på 1,35 miljarder för i fjol och uppskattningsvis 870 miljoner för i år.
Salminen vill också se över arbetshälsovården
Mika Salminen påminner också om att Finland i jämfört med resten av Europa har ett alldeles unikt system med arbetshälsovård. Den ger en del av befolkningen lättare och snabbare tillgång till läkare än vad andra får.
– Ingen annanstans finns ett sådant system som ger dem som arbetar en förkörsfil på det sättet, säger Salminen.
När hälsovårdssystemet ses över hoppas han att också arbetshälsovårdens roll och funktion granskas. Salminen säger att det inte är nåt fel på arbetshälsovården i sig, den är en viktig del av sjukvården, men att systemet gör att sjukvården inte är jämlik.
– De som är på jobb och har tillgång till bra arbetshälsovård får bättre sjukvård. Det leder också till att resurserna också är där, eftersom det är ganska mycket lättare arbete.
Artikeln uppdaterad klockan 13 med fler citat av Mika Salminen i en intervju för Svenska Yle.