Verksamheten vid Romu Keinänens splitternya och högteknologiska anläggning i Horsbäck är i full gång. Här behandlas och förädlas skrot för att sedan användas på nytt.
– Efterfrågan på återvunnen metall är oändlig i Europa, säger produktionschef Ralf Björklund.
Romu Keinänen har sedan tidigare tre anläggningar: i Vanda, Esbo och Karis. Till skillnad från dem tar anläggningen i Horsbäck inte emot skrot, utan återvinner enbart metall innanför stängda portar.
Om man vill skrota till exempel sin bil kan man alltså föra den till Bäljars i Karis. Där avregistreras den och bland annat vätskor, däck och batteri avlägsnas. Efter att bilen har pressats ihop förs den till anläggningen Horsbäck, där de olika metallerna sedan återvinns.
– En bil består av säkert hundratals olika kombinationer av olika material. De tas alla i sär och sorteras. Det är ganska fint, förklarar Björklund.
Den mest avancerade och nyaste i sitt slag
Området i Horsbäck är tre hektar stort och på gården finns närmare 6 000 ton skrot i olika högar. Där finns allt från skrotade bilar och stuprör till skyltar och aluminiumburkar.
Det här är Finlands nyaste och mest avancerade metallåtervinningsfacilitet, säger Ralf Björklund.
– Det är den första anläggningen av den här storleken som återvinner material i den här utsträckningen, konstaterar han.
Ute på gården arbetar materialhanteringsmaskiner med att flytta skrotet till en fragmenteringslinje där materialet krossas. Själva processen med att separera materialet sker sedan inne i en 3 000 kvadratmeter stor hall.
Maskinerna jobbar och människan övervakar
Processen för att återvinna metall är i väldigt hög grad automatiserad. Inne i hallen finns flera maskiner, som arbetar med att sortera materialprodukterna i olika högar. Oljudet i hallen är öronbedövande, men i övrigt är det en väldigt städad process.
Materialet förflyttas längs med transportband och separeras med hjälp av magneter, luft, laser och tredimensionella sensorer, förklarar Ralf Björklund.
– I den här processen gör människan det hon gör bäst, det vill säga övervakar. Maskinerna sköter arbetet och proportionerar materialet åt sig själva.
För tillfället bearbetas skrotet till nio olika produkter. Det handlar om metallblandningar som i olika förhållanden innehåller till exempel aluminium, koppar och mässing.
Allt som produceras går åt
Enligt Björklund är efterfrågan på återvunnet material stort.
– Allt som vi kan producera säljer vi i förväg, säger han.
Kunderna finns bland annat i Finland, Sverige och Tyskland och den återvunna metallen används till exempel flitigt inom bilproduktionen.
Aluminium är till exempel en väldigt bra återvinningsprodukt, fortsätter Björklund.
– Man sparar nittio procent energi genom att använda återvunnet aluminium i stället för att ta den från marken som ny produkt.
App för skeptiska grannar
Romu Keinänen invigde sin nya anläggning i augusti 2023. Flera grannar var skeptiska till bygget eftersom de bland annat var rädda för att bullret skulle vara störande.
Eftersom maskinerna som separerar metallerna skapar ett väldigt högt oljud sker processen inne i den stora hallen. Men hallen behövs också för att det ska vara en kontrollerad process och det ska bli rena och torra produkter, säger Björklund.
– Dessutom måste ju produkterna också vara i säkert förvar.
Efter 20 år i återvinningsbranschen har Ralf Björklund blivit van vid oroliga grannar. Samma frågor brukar uppstå när en skrotanläggning ska etablera sig i grannskapet, vilket är helt naturligt och förståeligt, säger han.
För att göra kontakten med grannarna så smidig och enkel som möjligt har Romu Keinänen en app där man kan rapportera om det förekommer för mycket buller eller damm eller något annat. Man kan också ringa direkt till företaget.
– Sedan vi startade verksamheten i Horsbäck har jag blivit kontaktad två gånger. Det är säkert så att man tror att det är farligare än det i praktiken är.
Ingen oro över överklagan
För tillfället behandlar Vasa förvaltningsdomstol överklagan av NTM-centralen och en granne. Det handlar om beslutet om miljölov som Romu Keinänen har fått av Regionförvaltningsverket.
Ralf Björklund är inte orolig över beslutet som väntas komma under år 2024.
– Det är en normal process. Det är normalt att vara skeptisk innan vi har bevisat hur allt fungerar.