De senaste två åren syns en trend i hela Finland. Fler än tidigare behöver ekonomisk hjälp för att bo i en bostad som de själva äger.
Av de finlandssvenska kommunerna sticker speciellt Borgå och Sibbo ut. I Borgå har familjer som får allmänt bostadsbidrag för ägarbostad ökat med över 30 procent och i Sibbo med hela 65 procent på två år. I hela landet är samma ökning 23 procent.
Just det här stödet kommer att slopas från och med årsskiftet.
Hur den förändringen kommer påverka hjälpbehovet i Sibbo och Borgå är inte så tydligt.
”Att fler söker bostadsstöd kan bero på förändringar i bostads-, eller arbetsmarknaden, ökad inflation och coronapandemins efterverkningar. Det kan också vara att vetskapen om möjligheten att ansöka om bostadsbidrag ökat.”
Det skriver Annika Aalto, vikarierande serviceansvarig vid vuxensocialarbetet på Östra Nylands välfärdsområde, i ett mejl till Yle Östnyland.
”I värsta fall kan det hända att familjerna måste omväga alternativet att bo i en bostad de själva äger. Speciellt knepig blir situationen då inkomsterna är låga och man fortfarande har bostadslån att avbetala.”
Aalto konstaterar att biverkningarna av att det allmänna bostadsstödet för ägarbostad slopas kan synas i andra förmåner, såsom i grundutkomststödet och det kompletterande eller förebyggande utkomststödet. Men de här stöden kommer inte direkt att ersätta stödet som försvinner.
Vuxensocialarbetet hjälper med frågor som berör ekonomi, stödåtgärder i vardagen, boende och socialt välmående. De samarbetar ofta mångprofessionellt med andra myndigheter.
Generellt har det skett en ökning i antalet människor som tar kontakt med vuxensocialarbetet från TE-byrån och Fpa.
Mäklare ser downshiftingtrend
Mäklare Sara Karlsson i Borgå ser en risk med att bostadsbidraget för ägarbostäder slopas. Äldre personer hamnar i bostadsplacerares händer, då de blir tvungna att sälja sitt eget hem och flytta in i mindre.
– Det finns människor som kanske inte längre kan ha övernattningsgäster, till exempel barnen på besök, eller ens bjuda in familjen på mat, om de flyttar till mindre boende.
Karlsson säger att hon under hösten har märkt av att det är downshifting på gång på bostadsmarknaden.
– Kunderna byter större bostäder och hus till mindre, och människor med dyrare hus vill köpa ett billigare hus i samma kvarter eller område.
Karlsson gissar att folk som nu äger en bostad men lyfter bostadsbidrag kommer att börja sälja först då bidraget tar slut, alltså efter årsskiftet.
Hon är också orolig över att människor i de delar av Finland där bostadsmarknaden inte är het kan ha svårt att sälja även om de skulle vilja.
– Å andra sidan kan man också fundera på om det är rimligt att alla får bo hur de vill, och att staten betalar.
Diakonin märker att folk har det kärvare
Församlingens diakoniarbete tjänar där nöden är störst. Diakonen Henrika Lemberg hjälper sina kunder att hålla boendekostnaderna nere.
Hon känner inte till någon som äger sitt hem och får bostadsbidrag. Hon och hennes medarbetare brukar ibland rådge folk med för stora utgifter att sälja huset.
Lemberg märker av en trend i samhället. Hyrorna har stigit, levnadskostnaderna stiger och maten blir dyrare. En liten pension eller utkomststöd ska täcka allt.
För den som har problem med att hållas ekonomiskt flytande är det viktigaste att våga vara öppen med sin situation.
– Jag brukar säga, sätt alla räkningar i en plastpåse och kom hit så öppnar vi dem tillsammans.
Många av dem som behöver hjälp är småbarnsföräldrar och människor i skilsmässa.
– Mitt jobb är att hjälpa till att bygga upp en vardag med de resurser en människa har. Jag brukar börja med att fråga vad personen har för målsättningar och hur hen vill att vi ska jobba för att komma dit.
Artikeln rättad 13.3 8:25: Citatet av Lemberg om att de först ger rådet att sälja huset har tagits bort. Det rådet är inte det första de ger.