Europaparlamentariker Ville Niinistö (Gröna) säger att han är mycket nöjd, eftersom slutresultatet blev som han hade förväntat sig.
– Det blir inga tvångsrenoveringar. Det är medlemsländerna som nu har en plikt, det vill säga regeringar, att höja den procentuella energieffektiviteten i småhus, konstaterar han.
När EU-kommissionen i slutet av år 2021 lade fram sitt förslag till ett förnyat direktiv för byggnader blev det början på en tidvis upprörd debatt om de kommande förpliktelserna.
EU:s klimatpolitik handlar om ett nollutsläpp vid år 2050, och eftersom medlemländernas byggnader står för en tredjedel av växthusgaserna inom unionen och fyrtio procent av energiförbrukningen stod det klart att det behövs åtgärder inom den här sektorn.
Ordentliga stödsystem behövs för renoveringarna
Överenskommelsen innebär att den genomsnittliga energianvändningen i bostadsbeståndet ska minskas med 16 procent till år 2030 och med 20–22 procent till år 2035.
Kraven gäller inte enskilda bostäder utan ländernas byggnadsbestånd överlag och det är upp till medlemsländerna att själv besluta om hur man ska genomföra energieffektiviseringen.
– En majoritet av åtgärderna måste göras i de hus som läcker mest, som har de högsta energikostnaderna och den minsta energieffektiviteten, påpekar Niinistö.
Här behövs också stödsystem speciellt för sårbara hushåll, och enligt Niinistö är direktivet väldigt tydligt med att renoveringarna inte får bli kostnader som länderna lägger på de som redan har det ekonomiskt dåligt.
Den genomgripande tanken handlar inte bara om klimatpolitik och lägre energikostnader för hushållen, utan också om behovet att frigöra EU från import av energi speciellt från Ryssland.
Inga fritidshus berörs av direktivet
Alla nya byggnader ska vara utsläppsfria från år 2030, och där det är möjligt ska man gradvis installera solenergianläggningar på offentliga byggnader och andra byggnader som inte används som bostäder.
Fritidshus berörs inte av de nya reglerna och inte heller jordbruksbyggnader eller kulturhistoriska byggnader.
Byggnadsrenoveringsplanerna innehåller också målet att fasa ut värmepannor som använder fossila bränslen senast år 2040.
I Tyskland har värmepannornas roll i byggnaders uppvärmning blivit en het fråga och flera tyska parlamentariker i den största EPP-gruppen hade delvis av den orsaken ställt sig kritiska till nu godkända direktivet.
Enligt Ville Niinistö har det blivit en aning svårare att få igenom klimatpolitiska åtgärder, men han påminner att övergången till förnybar energi är nödvändig inte minst på grund av det ryska anfallskriget mot Ukraina.
– Det kostar på kort sikt att satsa på de här gröna lösningarna. Men det är bättre för vår ekonomi, och bättre för vår sysselsättning att genomföra åtgärderna än att inte göra det.