Nordiska politiker ska agera starkare för klimatvänlig och hälsosam mat, enligt det Nordiska ministerrådet.
I en ny rapport kommer ministerrådet med råd och rekommendationer för hur man ska implementera de Nordiska näringsrekommendationerna som lanserades i somras.
Rekommendationerna skapade en del uppmärksamhet då den pekade ut kött som den stora klimatboven när det kommer till vår livsmedelskonsumtion.
Enligt en rapport från Finravinto från 2017 äter finländska män nästan 800 gram rött kött per vecka och kvinnor nästan 400 gram. Enligt de nordiska rekommendationerna ska man äta högst 350 gram rött kött och charkuterier per vecka.
– Vi äter allt för mycket kött, säger Leneisja Jungsberg, som är en av författarna till rapporten som presenterades på torsdag förmiddag i Nobelprismuseet i Gamla stan i Stockholm.
Sänkt mervärdesskatt
I ministerrådets rapport rekommenderas bland annat sänkt mervärdesskatt på grönsaker och frukt.
– Vi måste tänka på hur man ska ge ekonomiska incitament för att stödja konsumenterna att få i sig mer frukt och grönt, säger Jungsberg.
Enligt ministerrådet visar forskning på att vissa styrmedel som skatter och subventioner har effekt på köpbeteende. Samtidigt som momsen på grönsaker kunde slopas ser rapporten att skatten på vissa typer av kött kunde höjas.
– Det finns en risk att det skulle påverka vissa inkomstgrupper om det höjs mycket. Men det finns kött som belastar klimatet mycket mer än annat kött, så man kunde titta på att välja mer lokalt producerat kött, säger Leneisja Jungsberg.
Jungsberg säger att flera i livsmedelsproduktionen kan känna sig hotade av de nya rekommendationerna.
Hon vill istället vända på debatten och vill se lösningar som uppmuntrar till att köpa lokalt producerade råvaror. Jungsberg tar Sverige som exempel.
– I dag behöver Sverige importera kött för att kunna leverera tillräckligt. Om vi bara skulle konsumera svenskt kött skulle vi äta mycket mindre, säger hon.
Mera utbildning och gemensam märkning
Rapporten ger till viss del stöd till finansminister Riikka Purras förslag om att höja skatten på socker, salt och fett.
Men för att klara av en omställning till mer växtbaserad och hälsosam mat krävs det förutom subventioner och skattehöjningar också utbildning.
Enligt rapportförfattarna är flera nordbor i dag förvirrade när de är i butiken, då de inte vet vilka råvaror som är bra ur exempelvis ett klimatperspektiv.
Därför föreslår Nordiska ministerrådet att man ska ta fram en ny nordisk livsmedelsmärkning för klimatet, i stil med det redan nu existerande Svanenmärkningen.
Danmark håller för tillfället på att ta fram en klimatmärkning för livsmedel, som Norden sedan kan bygga vidare på.
– I dag tar vi inte alltid rationella beslut i affären. Vi väljer det vi är vana vid att välja. Det behövs mer stöd för att ändra på det här mönstret, säger Leneisja Jungberg.
Nordiska ministerrådet poängterar i sin rapport att det kan vara bra om de nordiska länderna tillsammans går in för rekommendationerna, då det kan öka allmänhetens acceptans för dem.