Västra Nylands välfärdsområde menar att de politiker som sitter både i välfärdsområdesstyrelsen och i den egna kommunstyrelsen ska anses jäviga i styrelsearbetet inom välfärdsområdet.
Många, det vill säga 7 av 17 styrelsemedlemmar i Västra Nylands välfärdsområde, berörs av den här nya tolkningen.
Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Johan Kvarnström från Raseborg ställde inte upp i det första välfärdsområdesvalet av flera orsaker.
– Familjeskäl var den ena orsaken men sedan hade jag också principiella skäl. Jag ser det som problematiskt att samma personer, samma politiker sitter och bestämmer på alla nivåer.
Det kan uppstå intressekonflikter och dels kan jag se det som ett demokratiskt problem, säger han.
– Man sitter då i vägen för andra förtroendevalda och man skapar kanske också en slags bild av politiker som människor som har hur mycket tid och kapacitet som helst medan faktum är att allas dygn är lika långt, säger Kvarnström.
Men vad tycker du nu, borde riksdagen nu snabbt som bara den försöka stifta en lag som skulle tydliggöra just den här frågan?
– Vad jag förstår så finns det inte en enighet nu om någon lagändring. Och jag tror att tiden är för knapp. Jag förespråkar nog en sån lagändring, men den måste ske väldigt noggrant för att det är ganska stora principer det handlar om.
Lagstiftning tar tid
Kvarnström säger att det kan ta tid att förbereda nya lagar kring jävsproblematiken.
– Den här jävsproblematiken inom Västra Nylands välfärdsområde borde vara en väckarklocka inför det kombinerade valet 2025. Det kommer knappast en lagändring nu, men jag tycker att partierna i varje fall skulle kunna diskutera någon slags överenskommelse då man har samma kandidater i båda valen.
Jag förstår frustrationen, men jag vidhåller efterklokt, att det är problematiskt med samma personer på alla nivåer
Johan Kvarnström, SDP
Han menar att partierna kunde komma överens att samma personer då inte ska sitta i styrelsen på flera nivåer. Det handlar ändå inte om att förbjuda politiker att ställa upp i flera val.
– Jag ser att maximalt två nivåer skulle vara lämpligt. Nu finns det riksdagsledamöter som är på tre nivåer och senast då börjar det väl vara överdrivet, det hoppas jag vi skulle kunna vara eniga om.
Diskussionen pågår inom partiet
Hur mycket har ni diskuterat det här inom SDP?
– Den diskussionen pågår nog ännu och det som diskussionen främst har gällt är speciellt riksdagsledamöters roll och där är en allmän tanke att efter valet åtminstone inte sitta i styrelse på båda nivåerna.
Han poängterar att SDP inte fattat något beslut i saken.
Med tanke på det kombinerade kommun- och fullmäktigevalet våren 2025 har Kvarnström bestämt sig att kandidera i endast ett av valen.
– Men det finns flera faktorer här. Vi måste diskutera det här inom partiet.
Problematiskt sent har jävsproblematiken uppdagats.
Johan Kvarnsström, SDP
Finns vissa fördelar
Han ser fördelar med att samma politiker är aktiva både inom den egna kommunen och i välfärdsområdet.
– Jag skulle gärna just nu sitta i HUS sammanslutningsstyrelse eftersom det är så viktiga beslut som snart ska fattas där. En fördel är förstås att informationen flyter så att nätverk och kunskap kommer till sin rätta och kanske det kan inspirera andra, men man kan ju ha de här fördelarna utan att sitta just i styrelsen. Det räcker ju att vara med i fullmäktigegruppen, funderar han.
Johan Kvarnström ser det enbart som en god sak att jävsproblematiken har lyfts fram.
– Problematiskt sent har den uppdagats, jag förstår frustrationen, men jag vidhåller efterklokt, att det är problematiskt med samma personer på alla nivåer, säger Johan Kvarnström.