Start

Många är rädda för tuberkulos men viftar bort mässling – finländarna kan ha fel uppfattning om vilka sjukdomar som är farliga

I ett land med god hälsovård är tuberkulos inget skäl till oro, men den väldigt smittsamma mässlingen kan ge bestående men.

Läkare undersöker patient med stetostop.
Globalt är tuberkulos en betydande sjukdom men i Finland har den blivit allt mera sällsynt. Långvarig hosta kan vara ett symptom på lungtuberkulos. Bild: Jessica Edén / Yle

Tuberkulos väcker oro hos många, speciellt i de äldre generationerna. Mässling är en virusinfektion som många viftar bort.

Men båda uppfattningarna är felaktiga. Tuberkulos är till exempel inget man behöver känna oro för i ett land med god hälsovård.

– Om tuberkulosen upptäcks i tid kan vi nog behandla den i Finland. Läkemedelsbehandlingen har utvecklats väldigt mycket och behandlingstiden för många läkemedelsresistenta former av tuberkulos har förkortats tack vare effektiva nya läkemedel, säger Hanna Soini som är ledande sakkunnig vid Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Mässling, å andra sidan, är en farlig sjukdom som kan ge bestående men.

Speciellt farlig är sjukdomen för spädbarn eller för vuxna med någon grundsjukdom eller nedsatt immunförsvar.

Enligt THL:s ledande sakkunniga Mia Kontio har vi glömt hur allvarlig mässling kan vara.

– Man förminskar mässling och säger att förr fick ju alla mässling utan att ta skada. Men det är inte sant. Människor dog i mässling ock vissa fick bestående men, till exempel hörselskador, säger Kontio.

Mässling smittar lätt

Mässling är inte bara farlig, den smittar dessutom lätt. På THL orsakar det här oro för lokala epidemier.

– Eftersom mässling är en ytterst smittsam sjukdom kan det förstås uppstå lokala epidemier eftersom vaccintäckningen inte är optimal överallt, säger Kontio.

Till exempel i Österbotten finns det kommuner där vaccintäckningen bland barnen är lägre än Finlands medeltal.

I Larsmo är vaccintäckningen för MPR-vaccinet som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund till exempel 88,3 procent bland barn födda 2019.

I Pedersöre är motsvarande siffra 89,2 procent, i Kronoby 92,3 procent och i Karleby 91,6 procent.

Enligt THL upprätthåller vaccintäckning över 95 procent i alla åldersgrupper flockskyddet och hindrar sjukdomarna från att spridas.

Kontio tror ändå inte att vi kommer att få någon större epidemi. Den förhindras av att vaccintäckningen i hela befolkningen är hög, även om det inte finns exakt statistisk data om den.

100 år gammalt tuberkulosvaccin

Under de senaste fem åren har man konstaterat omkring 200 fall av tuberkulos i Finland varje år.

Även om barn inte längre vaccineras mot tuberkulos känner THL ingen oro för att en epidemi skulle kunna uppstå.

Det tuberkulosvaccin som används för tillfället är omkring 100 år gammalt och utvecklingen av nya vaccin har gått långsamt. Det finns två orsaker till det här.

För det första är det svårt att utveckla tuberkulosvaccin eftersom tuberkulos kan gömma sig i kroppen och dyka upp först efter flera år eller årtionden i samband med att den smittade personens immunförsvar försvagas.

Den andra orsaken stavas pengar. För tillfället är tuberkulos i första hand en plåga i fattiga länder.

– De stora läkemedelsbolagen har helt enkelt inte varit intresserade av att utveckla tuberkulosvaccin eftersom det inte kommer att ge några stora vinster, säger Soini.

Det här är en bearbetad översättning av Pekka Leiviskäs artikel Tuberkuloosi pelottaa, mutta tuhkarokkoa vähätellään – suomalaisten käsitys vaarallisista taudeista saattaa olla väärä. Översättningen är gjord av Erika Rönngård.