Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn efterlyser större samarbete mellan regeringen och arbetsmarknadsparterna för att få ett slut på strejkerna. Men han vill inte själv ge sig in som förhandlare i konflikten.
Han skriver i ett tal som har publicerats på Finlands Banks hemsida att det har visat sig vara svårare än väntat att balansera Finlands ekonomi. Underskottet i den offentliga skulden ökar i år till drygt 3,7 procent.
De anpassningsåtgärder som regeringen hittills har vidtagit räcker inte till för att vända skuldspiralen. Utan nya anpassningsåtgärder kommer den offentliga skulden under de närmaste åren att stiga över 80 procent av bnp, skriver Olli Rehn.
Ger sig inte in som förhandlare
På lördagsförmiddagen sade Rehn i Yles program Morgonettan att han själv inte har några planer på att ställa upp som förhandlare i konflikten utan ett starkt mandat av regeringen och statsministern.
– Jag har inga sådana ambitioner och tänker inte sträva efter det. I så fall borde det också finnas förutsättningar att lyckas. Det borde finnas ett mandat och parterna borde ha viljan att förhandla. Men på Finlands Bank hjälper vi till med att skapa en gemensam bild av läget, sa Rehn i Morgonettan.
Rehn har inte tappat hoppet om att parterna ska kunna enas trots det svåra läget.
– Utifrån sett så torde det fortfarande vara möjligt att hitta lösningar som alla parter kan tolerera, sa Rehn.
Han konstaterade att det låsta läget orsakar omfattande skada i Finlands ekonomi.
– Visst ser det illa ut. Strejkerna har stora negativa följder för ekonomin. Vi spår tillväxt för nästa år, men visst utgör strejkerna en risk för tillväxten om de fortsätter.
”Borde ta efter Sveige”
Enligt Finlands Banks prognoser kommer Finlands offentliga underskott alltså att överstiga EU:s gräns på tre procent i år.
Därmed riskerar Finland att råka ut för EU:s EFP-förfarande, där EU kan ställa krav hur Finland ska sköta sin ekonomi.
För att klara EU:s gränser borde Finland spara ungefär 3 miljarder euro mera under den här valperioden än man tidigare räknade med. Här har Finlands Bank kommit till en summa som motsvarar den som finansminister Riikka Purra har talat om i offentligheten.
Olli Rehn efterlyser i sitt tal på Finlands Banks webbplats ett politiskt samarbete som går över gränsen mellan regeringen och opposition och kommande valperioder för att Finland ska kunna garantera hållbarheten inom den offentliga ekonomin.
Här tycker Olli Rehn att Finland borde ta efter Sverige.
Meri Obstbaum som är prognoschef på Finlands Bank säger att vi kunde ta efter diskussionskulturen i Sverige.
– Då kunde vi komma vidare med våra reformer. Nu är oenigheten så stor att det är svårt att se lösningen.
”En spiral av motsättningar”
Olli Rehn påminner också om Finlands historia.
”Finland har sedan januariförlovningen 1940 byggts med företagande, kunnande, arbete och samförstånd. Nu har vi på arbetsmarknaden hamnat i ett läge där vi inte klarar av att driva våra gemensamma intressen med samarbete och med förhandlingar.”
Därför efterlyser Rehn reformer på arbetsmarknaden. Han skriver att det inte finns orsak att sträva efter en återgång till centraliserade inkomstpolitiska förhandlingar.
Men han påpekar att pensionsreformerna, konkurenskraftsavtalet och de måttliga löneavtalen ändå visar att vi har kunnat uppnå goda resultat genom förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare.
”Lönar det sig då att slänga ut barnet med badvattnet? Kanske det inte lönar sig att avstå från ett avtalssamhälle som bygger på samarbete och förhandlingar?” frågar Rehn retoriskt.
Han anser att ett enigt samhälle och en förnuftig reglering av intressekonflikter är en förutsättning för framgång i ett litet land som Finland i ett geopolitiskt svårt hörn av världen.
En spiral av motsättningar hotar den här sammanhållningen. Olli Rehn tycker att vi borde nå bättre resultat i världens lyckligaste land.
Finland är i recession i år
En orsak till Olli Rehns vädjan om fred på arbetsmarknaden är att den finländska ekonomin fortfarande är i recession. Det visar Finlands Banks färska interimsprognos.
Det dåliga läget dras ut främst på grund av att det visade sig att slutet på fjolåret gick ännu sämre än man har trott. Finland väntas vara i recession under det här året.
Enligt de nyaste beräkningarna krympte Finlands ekonomi med en hel procent i fjol. Finlands Bank hade i sin prognos väntat sig bara en halv procents minskning.
Bankens prognoschef Meri Obstbaum säger till Svenska Yle att den dåliga utvecklingen också betyder att den offentliga sektorn fått det svårare.
– Vi har också på fredagen fått färska siffror från Statistikcentralen om utvecklingen inom den offentliga sektorn. Där var underskottet i fjol 2,5 procent i stället för 1,5 procent som väntat. Läget är alltså sämre än väntat, och nu funderar vi på vad det betyder för utvecklingen i år.
Den högre pris- och räntenivån dämpar den privata konsumtionen och investeringarna. Särskilt svår är situationen inom bostadsbyggandet.
Också exporten har krympt. Sysselsättningen är ändå fortfarande god i förhållande till konjunkturläget, och inflationen har också sjunkit snabbt.
Enligt prognosen krymper Finlands bnp med 0,5 procent under 2024. Ekonomin börjar återhämta sig först mot slutet av året. Då förutspår Finlands Bank ändå en något snabbare tillväxt än i sin prognos i december 2023. Bnp-tillväxten väntas bli 1,7 procent under 2025 och sakta in till ungefär 1,5 procent under 2026.
Meri Obstbaum säger att det är för tidigt att beräkna hur mycket årets strejker kan kosta den finska ekonomin.
– Det vi skulle behöva i den finska ekonomin är ännu bättre tillväxt. Men om det svåra läget på arbetsmarknaden fortsätter länge finns det en risk att den tillväxt vi hoppas på i slutet av året uteblir. Priset på konflikten ökar ju längre den pågår.
Inflationen saktar in betydligt – sysselsättningsgraden faller
Trots recessionen är sysselsättningsläget fortfarande gott. Företagen har ofta permitterat sin personal i stället för att säga upp.
Lågkonjunkturen slår igenom på arbetsmarknaden med en viss fördröjning. Sysselsättningsgraden för personer i åldern 20–64 väntas i år sjunka till 77,2 procent.
Finlands Bank väntar sig att antalet anställda ökar igen år 2025, då konjunkturläget förbättras. Sysselsättningsgraden kommer ändå inte att överskrida den nivå som rådde före recessionen ännu år 2026.
Den sjunkande inflationen har stärkt konsumenternas köpkraft. Löntagarnas realinkomster ökade redan 2023. Inflationen avtar ytterligare under 2024 till under 1 procent, men stiger igen en aning under 2025. Inflationen drivs främst av prisökningen på tjänster.
Prognosen kan vara överoptimistisk
Riskerna för att det i verkligenheten går sämre för ekonomin än prognosen förutspår är större än att det går överraskande bra.
De geopolitiska spänningarna fortsätter att påverka den ekonomiska tillväxten negativt. Inflationen i euroområdet kan vara ihärdigare än väntat, och dröjer räntesänkningarna förlängs recessionen.
De största riskerna här finns inom bostadsmarknaden. Om byggbranschens problem fortsätter, kan återverkningarna på sysselsättningen bli kraftigare än väntat.