– Vi måste kämpa för folket på Krim, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Den ukrainska presidenten höll ett tal för att markera att 10 år hade gått sedan så kallade ”små gröna män”, omärkta ryska soldater, tog sig in på den ukrainska halvön Krim.
– Vi kan återta vårt land och folk från ockupationen. Vi kan bringa Ryssland inför rätta för vad de har gjort. Men för att det ska hända måste vi slåss.
Zelenskyj har inte svajat i frågan. Målet är att återställa gränserna och att bli av med alla ryska styrkor från Krim, liksom från allt annat ukrainskt territorium.
Ryssland började formellt se Krim som sitt den 18 mars 2014, i strid med internationell rätt, när Vladimir Putin undertecknade fördraget om annekteringen av Krim.
Sedan dess har halvöns omkring 2,4 miljoner invånare fått smaka på både morot och piska.
Krimvåren fyller 10 år
På ytan firar Krimborna 10 år av det som officiellt kallas Krimvåren. Kertjbron var bara början på det ryska förnyandet av Krim.
I sin officiella kommunikation stoltserar den ryska staten med att hävda en höjd levnadsstandard, nya bostäder, nya industrier, växande turism och ett utbildningssystem som prioriterar det ryska språket.
– Tio år av livet visade att de mest fantastiska idéerna kunde implementeras på Krim. Förändringar har kommit till varje by, säger Krims ryska statsrådsordförande Vladimir Konstantinov till rysk statsmedia.
– Vart du än går, så hittar du tecken på det ryska Krim, säger Konstantinov.
Ryssland hävdar att Krims ekonomi har vuxit med mer än 350 procent sedan 2014.
Även om den ryska statistiken skulle stämma så är Krim fortfarande betydligt fattigare än resten av Ryssland.
Amnesty: Krims etniska sammansättning manipuleras
Historien bjuder på många exempel på hur auktoritära makter utnyttjar olika medel för att skapa ett samhälle där alla är så lika som möjligt.
Minoriteter assimileras med majoritetsbefolkningen, mångfalden minskar och befolkningen blir enklare att kontrollera.
Tio år efter att Ryssland annekterade Krim finns det mycket som tyder på att Putins regim har återupptagit sina föregångares praxis.
”Människor har tvingats acceptera ryskt medborgarskap, religiösa minoriteter har förföljts, studenter har utsatts för indoktrinering och krimtatariskt och ukrainskt kulturfirande har förbjudits”, skriver Amnesty International.
Under sovjettiden blev etniska ryssar majoritetsfolket på Krim. Majoritetsställningen, och ett påstått ukrainskt förtryck mot dem, har bland annat fungerat som svepskel för att annektera Krim.
Utöver ukrainare utgör tatarer ett minoritetsfolk på Krim. De ses om halvöns ursprungsbefolkning, och är ett muslimskt folk som enligt rysk folkräkning utgjorde omkring 10 procent av befolkningen när halvön annekterades.
Enligt FN har Ryssland inskränkt minoritetsgruppers religionsfrihet, särskilt de som motsätter sig officiella narrativ.
Specifikt är det bland annat frågan om ett krav på ryskt medborgarskap för att registrera en religiös organisation, vilket resulterade i att antalet organisationer föll med omkring tusen, mer än hälften, fram till år 2022.
Följaktligen blev det bland annat omöjligt för ukrainska tatarer att öppna ett bankkonto.
Det är också frågan om konkreta förföljelser, speciellt mot aktivister.
– Det var svårt att förklara för föräldrarna, som anförtrodde oss med sina barn, varför deras lärare trakasserades och barncentret genomsöktes, säger Lutfiye Zudiyeva till CNN.
Hon är en av tatarerna som vägrat bli en medlöpare i Kremls agenda för Krim. När Ryssland tog över Krim drev hon ett eget barncenter. Efter ockupationen blev hon en aktiv motståndare, som bland annat bloggar kritiskt om ockupationsmakten.
– Jag gör det medvetet, jag tror jag besegrade mina rädslor år 2014.
Hon har bland annat utsatts för husrannsakning och frihetsberövande. År 2020 stängde hon barncentret för att fokusera på sin aktivism på heltid.
Kreml: Krimdiskussionen är avslutad
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov upprepar inför årsdagen att Krims framtid inte är en förhandlingsfråga. Enligt honom är Krim en integrerad del av Ryssland.
– Med tydliga utsikter för fortsatt utveckling kan invånarna på Krim blicka optimistiskt mot framtiden, säger Lavrov enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.
Enligt Olha Skrypnyk, ordförande för människorättsgruppen på Krim, är det ett budskap som också har gått hem hos många i väst.
Hon säger till The Guardian att hon till sin förtret ofta får höra att Ukraina måste acceptera att Krim är ryskt.
– Jag tror att det är viktigt att visa det Ukrainasinnade folket på Krim, att vi inte har gett upp på deras frihet, säger Skrypnyk.
Källor: The Guardian, CNN, Tass, Kyiv Independent, FN, Amnesty, Reuters, Ukrainas presidents kontor, DW, Rysslands utrikesministerium