– Polen gör under den nya regeringen framsteg för att återställa rättsstatsprincipen och respekten för grundlagen, intygade den belgiska utrikesministern Hadja Labib när Europaministrarna möttes i Bryssel på tisdagen.
På det belgiska ordförandeskapets agenda fanns Polens senaste utredning om vad landet har gjort för att vända den riktning som har dominerat i landet i åtta år.
När oppositionskoalitionen med den EU-vänliga Donald Tusk i spetsen vann parlamentsvalet i höstas var det med ett löfte om att återställa den polska rättsstaten och relationen till Bryssel.
Det har fått ett varmt mottagande i EU där frysta fondpengar nu väntar som en belöning.
Politisk kontroll över domstolar och massmedia
För Polens del handlade det om att det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa sedan valsegern år 2015 steg för steg hade ökat den politiska kontrollen över rättsväsendet genom att utmanövrera oberoende domare och ersätta dem med regimtrogna.
Att kontrollera rättsväsendet är en strategi som tillämpas av auktoritära regimer som vill driva sin politik utan juridiska hinder, och utan fria medier som kan granska förloppen.
Också i Polen hade massmedia tyglats under det nationalkonservativa ledarskapet till en okritisk skara.
Rättsväsendets och massmedias oberoende är samtidigt några av hörnstenarna i den rättsstatsprincip som EU:s medlemsländer har förbundit sig vid i EU-fördraget.
Principen är viktig inte bara för medborgarnas rättigheter utan också för att unionens gemensamma lagstiftning och inre marknad ska fungera.
Tvisten ledde till att EU-kommissionen fryste över 100 miljarder euro som var öronmärkta för Polen och inledde den process som kunde leda till att landet blir av med sin rösträtt i EU.
EU-kommissionen lovar pengar trots svårigheterna
– En utmaning är den sittande presidenten som inte är speciellt tjänstvillig i de här frågorna, säger Europaminister Anders Adlercreutz (SFP) som deltog i tisdagens möte och diskuterade läget med sin polske kollega.
Redan efter det polska valet stod det klart att även om parlamentsmajoriteten skiftar till oppositionens fördel, så kommer den nationalkonservativa presidenten Andrzej Duda att sitta kvar med makt att blockera reformerna.
Den polske justitieministern Adam Bodnar presenterade nyligen sitt lands färdplan för förändringarna, och EU-kommissionen har trots svårigheterna varit så imponerade av insatserna att man i slutet av februari lovade att frigöra 137 miljarder euro till Polen.
Det gällde att intala Bryssel att hela landet inte ska bestraffas för sin presidents agerande.
– Jag är nog övertygad om att det finns en stark vilja att genomföra det, konstaterar Adlercreutz som samtidigt påpekar att man inte kan vänta sig så snabba förändringar.
Ändå diskuteras det nu ifall man inom några månader också kommer att kunna häva den process som gäller att frånta Polens rösträtt i EU.
Enligt vissa beräkningar kunde det ske före juli, då Ungern tar över ordförandeskapet.
Odemokratiska strömningar i många europeiska länder
Trots de polska framstegen finns det tecken på att demokratin är hotad i många europeiska länder, varnar människorättsorganisationen Civil Liberties Union for Europe i en färsk rapport.
Organisationen har samlat information från 19 europeiska länder och konstaterar att man kan se sporadiska tecken på demokratiskt förfall i starka länder som Frankrike och Tyskland.
Situationen är desto mer alarmerande i mera sårbara stater som Grekland där massmedia är under hot, i Slovakien där rättssystemet uppvisar många brister och i Ungern där inga framsteg kan noteras.
Men man nämner också Sverige och Italien som exempel på länder där de styrande koalitionerna kan gå i en mera egenmäktig riktning.
Finland hade inte tagits med i undersökningen.