Igår överlämnades en namninsamling till regeringen. Där kräver drygt 2 000 personer att det inte byggs havsbaserad vindkraft i Norra Kvarken.
Men flera bolag har redan beviljats undersökningstillstånd i den så kallade ekonomiska zonen utanför Jakobstad och Karleby.
De som motsätter sig projekten menar att havsvindkraftsparkerna i Kvarken inte behövs och att de förstör det känsliga havsområdet. Ekonomiskt är de inte heller så lönsamma som det påstås.
Landets regering tänker i andra banor.
Finland vill locka investerare
Regeringsprogrammet är nämligen tydligt vad gäller byggandet av havsbaserad vindkraft; man vill ambitiöst främja den utvecklingen.
Ansvariga ministern Kai Mykkänens (Saml) mantra är att elproduktionen ska fördubblas inom några år. Det ska långt ske med hjälp av just havsvindkraft.
Därför tillsatte han i höstas en arbetsgrupp som nu utreder hur man ska få fart på den här utvecklingen.
– Vi ska utreda hur man kan främja havsvindkraft i Finland.
Det säger Outi Vilén, ledande sakkunnig på Arbets- och näringsministeriet och ordförande för arbetsgruppen. Och tillägger:
– Vi ska ta fram metoder för hur Finland kan skapa en konkurrensfördel i förhållande till andra länder kring Östersjön.
I klarspråk betyder det att verksamheten för de bolag som vill investera i havsområdena ska vara lockande. Med andra ord att Finland ska uppfattas som ett bra land att investera i.
Otydliga spelregler i den ekonomiska zonen
Dessutom har ministeriet inlett ett lagstiftningsprojekt som ska förtydliga spelreglerna för havsbaserad vindkraft inom den så kallade ekonomiska zonen, cirka 30 kilometer ute till havs.
– Det drivs nu framåt i snabb takt, säger Vilén.
Så snabbt att ett lagförslag redan landar i riksdagen i höst.
En avgörande fråga är hur mycket havsbaserad vindkraft som ska byggas i framtiden. Svaret är vagt i det här skedet.
– Det är svårt att säga, svarar Outi Vilén; det beror bland annat på elprisets utveckling.
Det som Vilén kan säga med större säkerhet är att det just nu planeras 30 havsvindparker, men att det inte är realistiskt med så många eftersom många av områdena är överlappande.
Vad är då realistiskt?
– Jag vill inte nämna några exakta siffror. Av de planerade vindkraftsparkerna kan realistiskt sett 10-15 förverkligas. Men mycket ska utredas ännu.
Oklart vad bolagen ska betala
Bland annat måste man utreda hur de bolag som etablerar sig i den ekonomiska zonen ska betala i skatter och andra avgifter. Just nu är läget oklart. Men enligt Outi Vilén kommer alla bolag i framtiden att betala någon form av inkomstskatt för verksamheten.
– Däremot är det oklart hur det blir med fastighetsskatten, säger hon.
I dag betalar de bolag som etablerar sig i territorialvattnet närmare kusten fastighetsskatt till kommunen och hyra för nyttjanderätten till staten. Hur exakt det blir i den ekonomiska zonen är ännu öppet.
När spelreglerna nu utreds är tanken att man ska kunna slå fast ett marknadspris för de områden som exploateras och som staten kan ta in i sin kassa; ett slags användaravgift för den period som bolaget verkar på området.
Ministeriet förhandlar med bolagen
Under februari har ministeriet fört diskussioner med nio aktörer som vill etablera sig i den ekonomiska zonen.
– Många har sagt att lönsamheten sätts på prov eftersom det är dyrt att bygga så långt ute till havs, kommenterar Vilén diskussionerna.
Så när kan det byggas där ute?
– De första konkurrensutsättningarna kunde komma i fråga allra tidigast i slutet på 2025, eller i början på 2026. Då kunde byggandet komma i gång tidigast i början på 2030-talet, tror Outi Vilén.
En farhåga som har lyfts fram i Österbotten är att det kan bli alltför många havsvindparker nära varandra. Till exempel så att en park byggs i territorialvattnet och en annan litet längre ut i den ekonomiska zonen på samma höjd.
– Det är nog möjligt att flera havsvindparker kommer att byggas nära varandra, svarar Outi Vilén.
Arbetsplatser och skatteintäkter utlovas
Ett av de bolag som vill bygga havsbaserad vindkraft i den ekonomiska zonen längs den österbottniska kusten är OX2. Bolaget har fått undersökningstillstånd för tre olika projekt.
Ett av dem kallas Laine och skulle byggas cirka 30 kilometer ute till havs utanför Jakobstad och Karleby.
Affärsområdesdirektör Janne Lamberg vill lyfta fram den ekonomiska nyttan som projekten innebär för regionen.
– Enbart Laine-projektet utanför Jakobstad och Karleby skulle enligt en oberoende konsultrapport inbringa sju miljarder euro i olika skatteintäkter under de 35 år verksamheten skulle pågå.
Årsverkena uppskattas till 13 000.
Finland på efterkälken
Enligt Lamberg brådskar det nu med etableringarna ute i den ekonomiska zonen.
– Om vi ser på havsvindkraften och lagstiftningen går Finland inte i täten. Vi är inte hopplöst på efterkälken, men vi borde framskrida snabbt.
Där Arbets- och näringsministeriet beräknar att byggandet knappast kommer i gång under detta decennium har OX2 en mera optimistisk tidtabell.
– Vi hoppas kunna börja bygga redan i slutet på detta decennium och då kunde vi producera el i början på 2030-talet, uppskattar Lamberg.
Det är viktigt att de projekt som nu har satts i gång inte fördröjs av lagstiftningsprocessen, understryker Janne Lamberg. Han ger ändå beröm åt regeringen för att man vill satsa på havsbaserad vindkraft och att det rör på sig.
Han har tidigare hänvisat till att byggandet ute till havs är dyrt och att man därför inte vill ha nya pålagor i form av till exempel fastighetsskatt eller andra avgifter. Nu säger Janne Lamberg så här:
– Varje ansvarstagande bolag betalar sina skatter; det har vi alltid gjort och kommer att göra.
Men som sagt – om man frågar OX2 – det brådskar med etableringsbesluten:
– Oy Suomi Ab behöver ren el, vårt energibehov växer och det gäller att agera nu innan det är för sent, sammanfattar Janne Lamberg sin och bolagets ståndpunkt.
Senare i år kommer bolaget att presentera miljökonsekvensbedömningen, en lunta på 1 000 sidor där det finns fakta om de planerade projekten.
Då ska man också ordna diskussionstillfällen för allmänheten. Lamberg uppmanar alla som har farhågor kring etableringarna ute till havs att delta. Det gäller också dem med kritisk inställning.
– Så fungerar demokratin.
Korrigering 21.3 kl. 15.18: ”Arbetsplatserna uppskattas till 13 000” har ändrats till ”Årsverkena uppskattas till 13 000”.