BRYSSEL Det var efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som EU beslöt att frysa de ryska statsmedlen som till största delen finns i Belgien, och debatten om vad man ska göra med pengarna har i stort sett pågått sedan dess.
Men det har fram tills nu hakat upp sig på juridiska betänkligheter.
Att helt och hållet konfiskera de ryska tillgångar på omkring 200 miljarder euro som finns i Europa kunde destabilisera euron och hela marknaden, hade den Europeiska centralbanken ECB varnat om redan i ett tidigt stadium.
Följande fråga blev därför hur man i stället kunde använda avkastningen på tillgångarna för att hjälpa Ukraina.
En kompromiss om avkastningen kan ge resultat
– Vi tror att intäkterna från dessa tillgångar kommer att vara cirka 3 miljarder euro per år, sa EU:s utrikesrepresentant vid en presskonferens i Bryssel under onsdagen.
Enligt den plan som han har presenterat skulle 90 procent av denna avkastning gå till den fond som täcker kostnaderna för vapenleveranser till Ukraina, det vill säga den Europeiska fredsfaciliteten.
De återstående 10 procenten skulle överföras till EU:s budget för att användas till Ukrainas försvarsindustri.
EU-ledarna ska ta ställning till planen som har tonats ned från kommissionsordförande Ursula von der Leyens förslag i februari där intäkterna i sin helhet skulle gå till krigsmateriel för Ukraina.
Den nu aktuella planen är i stället en eftergift till de medlemsländer som är kritiska till vapenhjälpen, som Ungern och Slovakien, eftersom hela avkastningen inte skulle gå till det.
Europeiska investeringsbankens stöd till försvarsindustrin
Hotet från Ryssland och osäkerheten om det framtida stödet från USA har fått EU-länderna att vakna upp till nya krav på den egna försvarsindustrin.
Den nya strategin för att få igång en tillräcklig produktion kräver ändå pengar, och här har Finland tagit initiativ till en appell om att aktivera den Europeiska investeringsbanken EIB:s roll.
Banken kan investera i produkter med dubbel användning som kan användas för såväl civila som militära ändamål som till exempel drönare, men inte i vapen.
Tillsammans med tretton andra EU-ledare påpekar statsminister Petteri Orpo i uppropet att man borde undersöka ”vilka möjligheter som finns att öka EIB:s investeringar i försvarsindustrin i stort”.
Enligt uppgifter i Euractiv skulle investeringsbanken också vara redo att lätta på sina kriterier för försvarssektorn, ifall man får sådana signaler från toppmötet.
EIB är världens största överstatliga kreditgivare, och en eventuell ändring av reglerna ses som mera möjlig nu efter att banken nyligen fick en ny chef.
Bosnien följande i tur för medlemskapsförhandlingar
Toppmötet saknar inte tunga ämnen och EU:s utvidgning hör till det som också ska behandlas.
Följande i tur är Bosnien och Hercegovina och enligt det utkast till slutdeklaration som Svenska Yle har sett, kommer man att besluta om att inleda anslutningsförhandlingar med landet.
Det är inte helt okontroversiellt, och Finland hör till de länder som har påpekat att medlemskapssamtalen kan inledas förutsatt att det sker framsteg i det bosniska reformarbetet.
Det historiska beslutet om att inleda förhandlingar om EU-medlemskap med Ukraina och Moldavien togs i december och nu borde det vara dags att diskutera de följande stegen på den långa vägen mot fullvärdigt medlemskap.
Men utvidgningen är inte ett favoritämne med ett annalkande EU-val och fortsatta bondeprotester som dels har att göra med ukrainska jordbruksprodukter, och frågan är ifall det blir mera än enbart diskussion om Ukrainas och Moldaviens anslutningsplan.