En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Hållbarhetsgap, försörjningskvot, kärt barn har många komplicerade namn.
Att den arbetsföra andelen av Finlands befolkning minskar har varit orsak för oro inom finsk politik i många år. När nativiteten bara blir lägre ser läget allt dystrare ut.
Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer Finlands befolkning att börja minska redan om tio år, år 2034. Fram till år 2100 kommer Finlands befolkning att ha minskat med en hel miljon människor.
I Sverige ser prognosen alldeles annorlunda ut. Där ska befolkningen öka med miljoner.
I Finland är det vanligt med krisrubriker om både Finlands låga nativitet, och om Sveriges farliga väg med stor invandring. Ser man på befolkningsprognoserna verkar Sverige ändå ha gjort något rätt.
Befolkningens utveckling är avgörande för ett lands ekonomi
I Finland har den andel av befolkningen som är i arbetsför ålder minskat sedan 2010-talet. Det föds färre barn samtidigt som de stora åldersgrupperna går i pension.
Finansministeriets högsta tjänsteman, kanslichef Juha Majanen, hör till dem som bekymrat följer utvecklingen. När han jämför Finland och Sverige ser han en tydlig koppling mellan befolkningsutveckling och ekonomisk tillväxt.
– I Sverige räcker skatteinkomsterna för att täcka de kostnader välfärdssamhället har, medan Finland bara skuldsätter sig mer. En central skillnad här är ekonomins förmåga att växa, och den baserar sig på att människor arbetar.
Både sysselsättning, arbetskraft och produktiviteten har länge varit starkare i Sverige och därmed också tillväxt och bruttonationalprodukt.
Det är klart invandringen spelar en stor roll
Juha Majanen, Finansministeriet
För 20 år sedan var bnp per person på ungefär samma nivå i Finland och Sverige. Om Finlands ekonomi hade vuxit i samma takt skulle Finlands bnp vara 70 miljarder högre i dag. Något underskott i statskassan skulle inte finnas.
Majanen förklarar en stor del av skillnaden med just arbetskraften:
– Hälften av skillnaden kan förklaras med att Finland haft en svag utveckling av mängden personer i arbetsför ålder, säger Majanen.
Sverige har länge haft en högre nativitet än Finland, med fler barn per familj hos både Sverigefödda och utrikesfödda. Men den största skillnaden i ländernas befolkningsutveckling beror på inflyttning.
– Invandringen har varit stor i Sverige. Det är klart invandringen spelar en stor roll, säger Majanen.
Invandringen viktigare än nativiteten när Sverige växer
Ser man på de senaste tjugo åren i Sverige har antalet födda legat på just över 100 000 per år och antalet döda på just under 100 000. Antalet inflyttade har varit omkring 100 000 per år, vilket är dubbelt fler än antalet utflyttade på 50 000.
– Invandringsöverskottet har större betydelse, säger berättar demograf Karin Lundström på Statistikmyndigheten SCB i Stockholm.
Sverige har hittills haft ett rätt rätt högt antal barn per kvinna men det minskar nu, precis som det gör i många andra länder.
En hög invandring påverkar också antalet födda
Karin Lundström, demograf, SCB
I en del grupper av utlandsfödda svenskar är antalet barn per familj högre än hos Sverigefödda, men det gäller inte alla. Att antalet födda barn fortfarande är högt i Sverige jämfört med andra länder beror framför allt på att antalet kvinnor i barnafödande ålder är högt.
– En hög invandring påverkar också antalet födda, säger Lundström.
Av Sveriges befolkning i dag är omkring 20 procent födda utomlands. Lägger man till dem vars föräldrar är födda utomlands är andelen personer med utländsk bakgrund uppe i 27 procent.
Också Sverige vill ha högutbildade invandrare
I Sverige har det skett rätt stora förändringar i invandringspolitiken de senaste åren. Ändå ökar arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU fortfarande, liksom inflyttningen från EU av andra orsaker.
Förändringarna i politiken har framför allt lett till en minskning i flyktinginvandringen och familjeåterföreningen. Efter en stor ökning under 2015 och 2016 är nivåerna där nu de lägsta de varit på hela 2000-talet.
Också arbetskraftsinvandringen har fått strängare krav, till exempel i form av höjda lönekrav för dem som vill stanna kvar i landet.
Karin Lundström påpekar att kraven inte bara handlar om att begränsa invandringen utan också om sysselsättningen för personer som redan finns i Sverige:
– Man vill att arbetslösa personer i Sverige ska ta de jobben som är lite mer lågkvalificerade, och rikta in arbetsinvandringen på mer högkvalificerade jobb.
Politiken vill också komma åt problemen med utländsk arbetskraft som utnyttjas, till exempel inom restaurangbranschen och som personliga assistenter.
I Finland sägs det sällan rakt ut att begränsning av invandring också handlar om sysselsättningsåtgärder för den Finlandsfödda befolkningen. I övrigt låter regeringens invandringspolitik rätt liknande som i Sverige: Det är högutbildade experter Finland vill ha.
Många länder i Europa behöver mer arbetskraft
Många länder i Europa sitter i samma situation som Finland, med en befolkning som minskar. Det betyder förstås också att många länder tävlar om samma resurser, alltså om arbetskraft.
När andelen arbetsföra minskar i flera länder kommer konkurrensen om arbetskraft mellan länderna att hårdna.
– Experterna är det tävlan om redan nu. Hård tävlan, säger Finansministeriets Juha Majanen.
Konkurrensen om arbetskraft kommer att hårdna
Juha Majanen
Han lägger till att Finlands hela tillväxtstrategi till stor del bygger på kunskap och utveckling. Det gäller både teknologi, investeringar, mänskligt kapital och utbildning och forskning. Alla områden behöver satsningar för att Finland inte ska ligga efter ännu mer.
I framtiden kan AI och annan utveckling innebära stora förändringar på arbetsmarknaden. Men just nu är det stora fokuset i Finland bristen på pengar och hur budgetunderskottet ska repareras.
Majanen understryker att en stor utmaning för att upprätthålla servicenivån i Finland är just bristen på arbetskraft. Det gäller i allra högsta grad social- och hälsovården där personalbristen redan nu är akut och de stora åldersklasserna snart går i pension.
Finlands arbetskraftsinvandrare har hög sysselsättning
Bristen på arbetskraft är svår att påverka med politiska åtgärder och finansiering.
Ännu svårare att påverka är den låga nativiteten, säger Juha Majanen.
En rätt uppenbar lösning på båda de här problemen är att göra det lättare för folk att komma till Finland för att jobba.
– Nu blir det intressant att se hur befolkningsprognosen i höst ser ut, säger Majanen.
De senaste åren har Finland haft en starkare arbetskraftsinvandring. De utlandsfödda i Finland har dessutom bra sysselsättningsnivåer både jämfört med Finlandsfödda och jämfört med utlandsfödda i andra nordiska länder.
– Vi får se om ökningen i arbetskraftsinvandringen syns i den nya befolkningsprognosen i höst, säger Majanen.
Om utvecklingen fortsätter kan Finland ha en arbetskraftsinvandring på 40–50 000 per år.
– Det är ungefär den mängden vi behöver varje år, kanske lite mer, för att arbetskraftens storlek ska bevaras.
Hur kunde Finland locka fler att komma hit för att arbeta? Motivera ditt svar i kommentarsfältet.