PÅ EU-nivå håller man på att ta fram nya direktiv för hur tätorterna ska förbättra sin avloppsvattenhantering och därför har Åbo yrkeshögskola fått i uppdrag av Åbo och S:t Karins städer att lägga fram en plan för hur man kan förbättra utsläppssituationen.
En stor bov då det gäller avloppsvattnets miljöpåverkan är att en ökande mängd dagvatten i städerna blandas med avloppsvattnet och försämrar reningsprocessen, så nu ska man börja med att reda ut hur vi ska få bukt med dagvattnet.
Dagvatten uppstår då inte regn- eller smältvatten absorberas av jorden eller inte heller leds bort via rör från städernas centrum.
Mera grönt, inte större mängd rör
Enligt projektplanerare Marcus Pellas vid Åbo yrkeshögskola har mängden dagvatten ökat dels då klimatförändringen ökat mängden störtregn och kraftiga temperaturskiftningar som stockar dagvattenrören och dels för att städerna bygger flera hårda ytor som till exempel asfalt. Hårda ytor absorberar inte regnvatten på ett naturligt sätt utan vattnet blir kvar och bildar pölar.
– I vår utredning siktar vi inte på att bygga flera dagvattenrör utan på att öka antalet absorberande ytor i städerna. Ytor som suger åt sig regnvatten istället för att stöta bort det, säger Pellas.
Vilka miljörisker medför dagvattnet?
– Dagvatten som inte absorberas av marken eller som inte rinner ut genom dagvattenrör hamnar lätt i avloppsvattennätet och sen vidare till vattenreningsverken. Då avloppsvattnet späds ut med dagvatten så försämras reningsprocessen, vilket i sin tur riskerar att dåligt renat avloppsvatten att rinner ut i naturen.
Nya lösningarna ska fungera som modell för andra städer
Åbo yrkeshögskolas utredning om bästa sättet att ta hand om dagvattnet ska vara klar inom två år och ska även fungera som en mall för övriga finländska städer.
Första steget i utredningen är att ta reda på vilka ställen och vilken sorts platser i Åbo som det samlas mest dagvatten samt att publicera resultaten på hur stora mängder vatten det rör sig om, säger forskningsansvarige Emil Nyman vid Åbo yrkeshögskola. Även han tror mera på absorberade ytor än på flera vattenrör.
– Att öka antalet genomträngande ytor i stadsmiljöer har en multifacetterad effekt på det viset att vi förutom mindre mängd dagvatten även får trivsammare miljöer för invånarna. Dessutom innebär de ytorna färre temperaturfluktuationer, alltså temperaturändringar. I miljöer som har flera träd och riklig växtlighet så ser man mindre effekt av värmeböljor, säger Nyman.
