Många har under de senaste åren blivit bekanta med termen ”krympflation”. Krympflation syftar på att produkternas storlek blir mindre, medan priserna förblir de samma eller till och med stiger.
Och nu talas det också om cheapflation på engelska, alltså att tillverkare i tysthet byter ut råvaror i sina produkter mot billigare alternativ.
Ett exempel är mintchokladen After Eight, som med åren gjort palmoljan till en allt mer central ingrediens.
Palmolja är bland de billigaste växtbaserade oljorna, men anses också vara sämre för hälsan och miljön. Trots att kvaliteten har försämrats har priset på konfektyrerna stigit under de senaste åren. Liknande trender syns också i andra chokladvaror, senap och frysta fiskprodukter.
Att ansvaret för att hålla koll på hur produkterna förändras faller på konsumenternas axlar oroar Hannele Kauppinen-Räisänen, docent i konsumentforskning.
– Konsumenten har helt enkelt inte tid, möjlighet, och kanske inte heller kunnighet att vara på sin vakt och kontrollera hur produkterna förändras. Om vi pratar om produktutveckling så borde ju liksom syftet med produktutvecklingen vara den att produkterna blir bättre i kvalitet, inte tvärtom, säger Kauppinen-Räisänen.
Företagen pekar på kundernas preferenser – och gör valen för dem
Om man som konsument märker att kvaliteten på någon produkt blivit betydligt sämre eller att man blivit vilseledd kan man föra saken vidare.
I första hand kan man kontakta företaget om man vill ha svar på en fråga till exempel gällande produktens ingredienser.
Om man upplever att produkten eller företaget regelrätt vilseleder kunden kan man också kontakta Konkurrens- och konsumentverket, säger Kauppinen-Räisänen.
– Om det handlar om vilseledande information så då finns det ju stöd för kunden vad gäller de frågorna. Men i grund och bottnen förespråkar jag nog transparens från företagens sida. De borde låta konsumenten göra valen. Men i dagens läge går utvecklingen åt fel håll.
Företagen som ändrar på sina ingredienser eller minskar på förpackningarnas storlek hävdar ofta att de återspeglar kundernas preferenser. Men att i tysthet genomföra dylika sparåtgärder kan komma med risker för företagen.
– Om jag som kund blir medveten om att någon produkt förändrats eller krympt utan att företaget meddelat om det så känner jag mig lurad. Och för många konsumenter kan det vara den sista spiken i kistan. Då köper jag inte den här produkten mer. Men det kanske är en risk som företaget tar, säger Kauppinen-Räisänen.
Framtidens produkter kan komma med symboler som rankar enligt hållbarhet
I dag har vissa produkter i Finland redan så kallade ”nutri-scores” på förpackningarna, som indikerar hur hälsosam eller ohälsosam en produkt är.
Kauppinen-Räisänen tror att det bara är en tidsfråga innan livsmedelsprodukter i Europa får besläktade rankingsystem – till exempel för att göra det enklare för konsumenten att förstå sig på hur hållbara produkterna är.
– Om det inte skulle komma något sådant system i framtiden så skulle jag nästan vara lite förvånad. Rött, gult, grönt, alltså färgerna i trafikljus är färgkoder som vi konsumenter har lätt att förstå. Vi är vana vid att grönt betyder någonting positivt, så det är bara att gå vidare, säger Kauppinen-Räisänen.
Svarade du ja? Berätta mera i kommentarsfältet!