Samuel Ingves bedriver nötköttsproduktion i Skaftung, Kristinestad. Han har en egen gård och en gård som han driver tillsammans med företagaren Marcus Teir.
Tillsammans blir det hela 2 600 köttdjur och flera anställda – uppemot 20 personer under högsäsong.
Just nu är Ingves upprörd över stödutbetalningen, eller snarare avsaknaden av den.
– Stöd har skjutits fram under 2023 och för oss blev ett av de största stöden framflyttat till februari. För vissa kommer det slutliga stödet först i maj och juni och då är det redan ett halvt år efter det aktuella året. Det borde inte få gå till så här, säger Ingves.
Det är företagaren som står med byxan nere när det här händer
Samuel Ingves
För Ingves utgör stöden ungefär 30 procent av företagets omsättning. Det är alltså en betydande del.
De stöd som nu kommer flera månader senare än normalt uppgår till hundratusentals euro för honom.
– Det beror på vilken sorts gård du har och om du har växtodling eller inte. Men det är från tiotusentals euro på varje gård och upp till flera hundratusen euro för större gårdar.
”Kräver stor kassa”
Enligt Ingves handlar det alltså om verksamhetsåret 2023.
För att allt ska rulla måste det finnas pengar till bränsle, konstgödsel, utsäde och löner.
Man är van vid att det viktiga stödet – det som gör att verksamheten går runt – kommer allra senast i slutet av verksamhetsåret. Men nu när största delen av stödet kommer flera månader in på nästa år blir det att vända på slantarna.
– Vi blir lovade pengar, men de kommer först 1,5 år senare. Man ska ha stor kassa för att klara det, och det är inte så enkelt med tanke på hur det ser ut med gårdarnas ekonomi.
– Det ska betalas amorteringar och räntorna har stigit på tidigare lån. Dessutom har alla kostnader stigit. För vissa kan det bli stora problem.
– Det är företagaren som står med byxan nere när det här händer. Vi blir i praktiken bank åt staten då staten inte får ut sina betalningar i tid. Och vem betalar det kalaset? Jo, företagaren som ska betala extra räntor på lån som behöver tas.
SLC: Har orsakat likviditetsbekymmer
Mats Nylund, ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, är bekymrad för jordbrukarnas ekonomi.
– På en del av våra medlemsgårdar har sena utbetalningar vållat bekymmer med likviditeten. De har fått söka dyra lösningar för att kunna betala sina räkningar, säger Nylund.
Inför perioden 2023–2027 gjordes det EU-gemensamma jordbruksstödet om, och i samband med det skuffades utbetalningarna framåt med några månader.
Enligt Nylund har drygt tio procent av stödsumman skjutits fram så mycket att pengarna för 2023 kommer först under det här året.
– En stor del av de stöd som kommit under rätt år har också skjutits fram. Det här slår väldigt olika.
Vissa gårdar drabbas betydligt värre, som nötproducenter och de som idkar ekoproduktion eller naturbete.
Växtodlingsgårdar utan ekoproduktion berörs knappt alls, enligt Mats Nylund.
För några veckor sedan skrev SLC ett brev till jord- och skogsbruksministern Sari Essayah (KD), där de framförde sin oro:
”Vi är oroliga för att Livsmedelsverket drabbas av samma nedskärningar som övriga statliga organisationer men att de kommer att ha kvar samma uppgifter. Vi vill vara säkra på att det finns resurser kvar för stödutbetalningen. Det vi ytterst önskar är att man ska se över möjligheterna att komma tillbaka till den tidtabell för utbetalningarna som man hade 2022.”
Generaldirektör: ”Vi tar det här på allvar”
Livsmedelsverket ska spara 4,4 miljoner euro på årsbasis, och omställningsförhandlingar pågår.
Men enligt generaldirektören Leena Räsänen finns det inte något skäl till oro – åtminstone inte när det gäller stöden.
– Vi tar brevet från SLC på allvar. Men jag kan garantera att vi gör allt för att stöden betalas ut rätt och i tid.
– Det som vi också tar hand om med högsta prioritet är akuta situationer som det här med fågelinfluensan, sådant som annars kunde orsaka människorna fara.
Enligt Leena Räsänen är det inte Livsmedelsverkets fel att stöden betalas ut senare än förr.
– Vi har betalat ut stöden enligt den tidtabell som varit känd en längre tid, så vi har inte orsakat några förseningar. Ute hos jordbrukarna finns förstås vissa förväntningar då stöden tidigare utbetalats tidigare.
Vi har inte orsakat några förseningar
Leena Räsänen
Precis så har det varit, säger Samuel Ingves.
– Visst har vi hört om tidtabellerna men vi kunde inte tro att det faktiskt skulle bli så där. Vi lever trots allt på året 2024.
Som förklaring till de nya tidtabellerna anger Leena Räsänen satellitfotograferingen av gårdarna. Med den vill man bli effektivare genom att från luften granska att arealer och uppgivna odlingsgrödor stämmer med verkligheten.
– Men ifall bilderna tagits en mulen dag eller när det är snö på marken så måste det göras en komplettering och därför tar det längre tid. Men den här informationen har nog gått ut till jordbrukarna redan för ett par år sedan. Däremot har man kanske inte tagit den till sig, säger Leena Räsänen.
Leena Räsänen kan inte kommentera ifall man kan gå tillbaka till den tidigare tabellen för stödutbetalningar.