Måndagen var sista dagen att lämna in remissvar om lagförslaget med namnet ”Bekämpning av instrumentalisering av inresa och stärkande av gränssäkerheten”. Lagen får beröm av bland annat Polisstyrelsen och Skyddspolisen, men hård kritik av människorättsexperter.
Vad går lagen ut på?
Myndigheterna ska kunna stoppa inresa till Finland, avlägsna utlänningar och låta bli att ta emot asylansökningar i en situation som hotar landets säkerhet.
- Lagen tillämpas för högst en månad åt gången.
- Det kräver ett hot mot Finlands suveränitet eller den nationella säkerheten.
- Man måste konstatera att inga andra sätt är tillräckliga för att trygga säkerheten.
Enligt lagförslaget är det upp till statsrådet och presidenten att avgöra när kriterierna uppfylls.
Asylansökningar ska fortfarande tas emot i enskilda fall om myndigheterna bedömer att det är nödvändigt för att trygga rättigheterna för barn, personer med funktionsnedsättning eller utsatta personer. Ett annat undantag är om myndigheterna ”med tillräcklig säkerhet” bedömer att en person riskerar dödsstraff, tortyr eller annan behandling som kränker människovärdet.
Vad gör Ryssland och varför vill regeringen stifta lagen?
Bakgrunden till lagen är Rysslands försök att använda migranter för att påverka Finland. I fjol tog sig en del asylsökande över gränsen till Finland. Tidigare har Ryssland inte tillåtit att folk tar sig över gränsen utan att de hade resedokumenten i skick. Dessutom fanns tecken på att Ryssland lockade och hjälpte asylsökande att ta sig till Finland. Mängden människor såg ut att öka.
Regeringen beslöt att stänga alla gränsövergångar vid östgränsen och de har varit stängda sedan slutet av november.
Fortfarande finns ändå oro för att folk fortsätter ta sig över gränsen. Det är också möjligt att migranter tar sig över gränsen genom vildmarken i stället.
Lagförslaget motiveras bland annat med att en del människor som tar sig till Finland kan utgöra ett hot mot säkerheten, att myndigheterna får en arbetsmängd som blir svår att hantera och att den nationella sammanhållningen försämras. Framför allt handlar det om att skapa verktyg för att svara på rysk hybridpåverkan.
Samtidigt är också lagen ett budskap till omvärlden om att Finland är redo att vidta kraftiga åtgärder.
Varför har regeringen så bråttom?
Inrikesminister Mari Rantanen (Sannf) upplöste arbetsgruppen som jobbade med lagförslaget i mitten av mars och lät Inrikesministeriet ta över beredningen för att få ut ett lagförslag några dagar senare. Tiden för att lämna in remissvar var exceptionellt kort, endast tio dagar.
Enligt regeringen kan situationen vid östgränsen bli svårare under våren när snön smälter och det blir varmare. Därför vill regeringen stifta lagen så fort som möjligt.
Vad går kritiken mot lagen ut på?
Lagen står i konflikt med flera internationella avtal. Enligt kritiker äventyras följande mänskliga rättigheter och grundlagsenliga rättigheter:
- Rätten att söka asyl.
- Förbud mot kollektiva utvisningar.
- Rätten till liv.
- Förbud mot tortyr.
- Rättsskyddet.
Om lagen tillämpas så skulle det direkt begränsa möjligheten att söka asyl och göra kollektiva utvisningar möjliga. Enligt kritikerna är det samtidigt omöjligt att garantera att människor som skickas tillbaka inte utsätts för tortyr eller utsätts för livsfara. Enligt rättslärda är det inte tillåtet att göra undantag från de här rättigheterna genom att hänvisa till nationell säkerhet.
Kritikerna anser också att det i praktiken är omöjligt för gränsbevakningen att avgöra om en person är i en utsatt position, bara genom att se på hen och granska resedokumenten. De här besluten skulle vara omöjliga att överklaga. Det står i strid med grundlagen, som garanterar rättsskyddet.
Folkrättsexperten Elina Pirjatanniemi skriver i sitt remissvar att det kränker människovärdet att instrumentalisera människor för fientliga politiska mål, vilket Ryssland alltså anklagas för att göra.
”Att trycka tillbaka människorna över gränsen utan en rättvis process, är också att utnyttja de här människorna enbart som redskap, istället för människor som har ett människovärde”, skriver Pirjatanniemi.
Vad har andra EU-länder gjort?
År 2021 började stora mängder asylsökande ta sig över gränsen till Polen, Lettland och Litauen från Belarus. Det handlade om hybridpåverkan som koordinerades av Belarus. Polen, Lettland och Litauen beslöt alla att vända tillbaka asylsökande till Belarus, så kallade pushbacks.
Europeiska människorättsdomstolen behandlar nu flera rättsfall mot Polen, Lettland och Litauen.
Behöver regeringen stöd av oppositionen?
Lagen är inte enkel att förena med grundlagen eller internationella avtal. Därför bereds den som en undantagslag. För att godkänna lagen i brådskande takt krävs en majoritet på fem sjättedelar i riksdagen. Det betyder att det behövs ett brett stöd också från oppositionen.
Innan det ska bland annat grundlagsutskottet granska om lagen är förenlig med grundlagen och internationell rätt.